Back to basics, tillbaka till rötterna.
Med traditionell S-politik vill Stefan Löfven spöa Fredrik Reinfeldt i valet 2014.
Jobb, utbildning och klimatomställning.
Bara någon minut efter att han valts till Socialdemokraternas tionde ordförande genom tiderna på privatägda Fotografiska museet klev Stefan Löfven upp i talarstolen och höll sitt första partiledartal.
Redan efter halva talet stod det klart att Fredrik Reinfeldt fått en farlig, och målmedveten, motståndare.
Stefan Löfven målade inte bara upp en världsbild som socialdemokrater känner sig hemma i. Han tog också upp kampen med regeringen och Fredrik Reinfeldt om kärnan i regeringspolitiken, jobben.
– Fler jobb är Sveriges absolut största tillgång och det kommer att vara min viktigaste prioritering, sade Löfven.
Alliansen vann valet 2006 på kampen mot utanförskapet och för arbetslinjen. Förre skulle vara sjukskrivna och förtidspensionerade, fler skulle jobba. Spritskatten skulle höjas och skatten på arbete skulle minska.
Hittills har det gått sådär. De sjuka och förtidspensionerade har blivit färre. Men de arbetslösa har blivit fler.
Nu får regeringen en motståndare som kan det där med jobben. Stefan Löfven har sysslat med dem i hela sitt vuxna liv, från första uppdraget som Metalls kontaktombud 1981 till sex år som IF Metalls ordförande och posten som vice ordförande i Exportrådet. Jobben är hans mammas gata.
I talet konstaterade Löfven att det inte räcker med ordning och reda i statsfinanserna för att sysselsättningen ska växa. Det krävs också en aktiv näringspolitik, fler företag, forskning, utveckling och klimatomställning. Kritiken mot regeringen var inte öppen, den var förstucken.
Men han var också självkritisk. Socialdemokraterna har inte varit tillräckligt slagfärdiga när det gäller jobben, slog Stefan Löfven fast.
Även övriga delar av Löfvens tal andades att experimentverkstaden är stängd. Det är traditionell S-politik av välkänt snitt som gäller efter ett års turbulens.
Man anar ett sammanbitet ”hit men inte längre, vi har tvingats ner i skiten men nu ska vi förbanne mig upp igen. För vi kan det här med politik, egentligen”.
Exempelvis hade partiorganisationen fått nästan alla nu levande partiledare till lokalen där Löfven skulle väljas, Ingvar Carlsson, Göran Persson och Håkan Juholt satt på första bänk. Den enda som fattades var Mona Sahlin som är i Sydamerika.
Det var en tung uppvisning i makt. Carlsson och Persson var statsministrar i sammanlagt 17 år. Carlsson förde landet in i EU, fick igenom ett nytt, rättvisare skattesystem, såg till att Öresundsbron byggdes och lade grunderna för saneringen av statsfinanserna.
Men nu har Stefan Löfven tagit över. Och då är det jobben som gäller – igen.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
Vad tycker du? Klicka för
att ge din rekommendation