Skillnaderna blir märkliga

KOLUMNISTER

Även i fortsättningen ska man betala lägre skatt om man bor i lägenhet än i småhus.

I storstäderna föreslås skillnaden bli nära 16 kronor kvadratmetern. Vad är den bärande idén bakom det?

I dag är maxskatten för en lägenhet, oavsett storlek, 1 365 kronor. Det har, med viss rätt, ansetts vara tokigt eftersom skatten för ett pyttelitet studentrum beskattas som en vräkig lägenhet med ­jacuzzi och flott gasspis på bästa storstadsadressen.

Därför är det ett steg i riktning att en statlig utredning föreslår att fastighetsavgiften för både lägenheter och småhus ska baseras på bostadsytan. Det blir då högre skatt för stora ­bostadsytor än för små.

Märkligt är däremot att skatten föreslås bli olika för lägenheter och småhus. En kvadratmeter lägenhet ska i storstäderna kosta 19:50 i skatt. En kvadratmeter radhus vill utredningen beskatta med 35 kronor.

I mindre städer före­slås skillnaden bli 7:70 och i glesbygden 4:80 per kvadratmeter.

Skillnaden är svårbegriplig. Är det finare att bo i en ombyggd sommarstuga än på fina gatan i city och är det i så fall finheten man beskattas för? Eller är det ett möjligt högre välbefinnande under det egna taket som förklarar den högre skattesatsen?

I grunden är det bra att de statliga utredarna vill att boytan ska vara vägledande för skatten. Det skulle till och med kunna vara ett steg i grön riktning. Bo litet och med lägre uppvärmningskrav, tjäna skattepengar.

Men taken i beskattningen gör att ingen kommer att flytta av skatteskäl. Som allra mest ska man ­betala 10 000 i fastighetsavgift för både bostaden och tomten om man bor i stortstäderna. I mindre städer och på glesbygden föreslås tak på 9 600 respektive 6 450 kronor om året. I dag är den högsta avgiften 6 825 kronor per år.

Det finns både vinnare och förlorare med de föreslagna förändringarna. Till dem som får betala mer hör storstadsbor med stora ­lägenheter. I riskzonen att få betala ligger även de som bor stort i glesbygden. ­Vinnarna är de som nöjer sig med liten yta.

Fastighetsavgiften ska enligt förslaget fortfarande dra in ungefär 15 miljarder kronor. Det är lika mycket som i dag (som jämförelse kan nämnas att statens inkomster för skatt på kapitalinkomster är 25 miljarder kronor).

Kommunernas ekonomichefer har alltså ingen anledning att gnugga händerna över förslaget. Inte­finansminister Anders Borg heller.