”Europas förenta stater” ska lösa krisen
Men Barrosos förslag lär inte gillas av många
SKISSAR PÅ NY UNION EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso sa det aldrig rakt ut. Men allt tyder på att kommissionen i höst presenterar en modell för en ny europeisk union – ”Europas förenta stater”.
Foto: VINCENT KESSLER/AP
Europas förenta stater.
Det är lösningen på den djupa ekonomiska krisen enligt EU-kommissionens president José Manuel Barroso.
Där ska i första hand euroländerna ingå. Men även andra medlemmar kan ansluta sig.
En gång om året håller EU-kommissionens president ett framtidstal i EU-parlamentet. Det kallas ”state of the union” men brukar sällan överraska.
Men det gjorde José Manuel Barroso i går. Utan att använda de orden sa han att kommissionen senare i höst ska presentera en skiss för ”Europas förenta stater”.
Det är ett mycket kontroversiellt förslag som inte kommer att gillas av varken Storbritannien eller Sverige och säkerligen en hel del andra medlemsländer.
För det första är det få som vill tumma på den nationella suveräniteten mer än som redan gjorts.
För det andra är dagens politiker valda av väljarna i sina hemländer och ansvariga inför dem. Viljan att ta ansvar för beslut fattade av andra instanser är, för att uttrycka sig försiktigt, begränsad.
För det tredje är den folkliga uppbackningen för projektet inte överväldigande. Tvärtom har EU-kritiska partier ökat i nästan alla parlamentsval i EU på senare tid.
I första hand anser Barroso att de 17 euroländerna ska ingå i USE. Så skulle man kunna förkorta United States of Europe om någon vågade använda uttrycket. Men han sade också att även andra länder kan ansluta sig om de vill det.
Dagens mycket djupa kris i stora delar av euroområdet kan delvis förklaras med att flera euroländer struntat i att följa reglerna i den ekonomiska och monetära union som redan finns.
Därför är det kanske inte konstigt att Barroso tycker att lösningen är ett fördjupat, striktare samarbete:
– Vi behöver gå mot en federation av stater, sade Barroso som också sade att det kräver en ny EU-grundlag.
Redan i går kom första byggstenen då ett av inslagen i en diskuterad bankunion presenterades. Kommissionen vill att Europeiska centralbanken, ECB, från nyår övervakar euroområdets 6 000 banker och slår larm om de börjar vackla.
Även det förslaget är omdiskuterat. Inte bara för att det förefaller omöjligt att genomföra på tre månader. Utan också för att Tyskland, EU:s största och mäktigaste medlemsland, tycker det räcker om ECB håller koll på de största, och därmed mest systemkritiska, bankerna.
Våren 2014 är det val till Europaparlamentet. Europas förenta stater, USE, kommer att vara ett givet inslag i den valdebatten.
Det blev inte kaos
Många fruktade att det skulle bli kaos på de ekonomiska marknaderna i EU i går.
Men i stället gick börserna upp. Det berodde på följande besked:
Tyska författningsdomstolen sade ja till EU:s permanenta krisfond ESM under förutsättning att Tysklands åtagande begränsas till 1 700 miljarder kronor och att parlamentet får full insyn i fondens beslut.
Valet i Nederländerna slutade, enligt exit polls, med att Liberalerna och Socialdemokraterna blir största partier. De bildar sannolikt regering tillsammans med ett tredje parti. Nuvarande premiärminister Mark Rutte sitter troligen kvar.
José Manuel Barroso, EU-kommissionens president, lade fram det första förslaget i en planerad bankunion för övervakning av banker i euroländerna.
