Dagens namn: Ludvig, Love
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.

Lena
Mellin

Nu startar slaget om EU-miljarderna

Mellin: Storfinansiären Sverige riskerar få betala ännu mer

Sverige betalar i dag mest per capita till EU-budgeten, totalt drygt 18 miljarder kronor per år.

Om det vill sig illa blir avgiften snart ännu högre.

Vid ett toppmöte i Bryssel om tre veckor ska EU:s regeringschefer bli överens om EU:s nya långtidsbudget, från 2014 till och med 2020.

Det hotar att bli ett mycket dramatiskt möte och EU:s ordförande Herman van Rompuy har ­redan flaggat för att det kan dra ut både en och två dagar på ­tiden. Ta med några extra skjortor, lär han ha sagt.

För Sveriges del handlar budgetförhandlingen om mycket stora pengar. Bara i år betalar staten in 31,3 miljarder kronor till EU:s budget och beräknas att få tillbaka knappt 13 miljarder, bland annat i jordbruksstöd. Nettoavgiften är alltså hela 18,3 miljarder kronor, eller nästan ­lika mycket som staten betalar i garantipension.

Det ursprungliga förslaget, ­presenterat av kommissionen ­redan förra året, sablades ner av i stort sett alla. Kommissionen ville ha för mycket pengar och hela strukturen var fel.

Natten till i går (ja, EU har ibland­ underliga vanor) landade ett nytt förslag på regeringens bord, denna gång från Cypern som nu är EU:s ordförandeland. De hade bantat bort 450 miljarder kronor. Men det räckte inte för EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) som for i taket.

– När Europas länder sparar på vård, skola och omsorg kan inte EU:s budget öka, skrev hon i en kommentar.

Av EU:s 27 medlemmar betalar tolv in mer till den gemensamma kassan än de får ut. Sverige tillhör dem.

Sverige är den störste finans­iären av EU-budgeten per capita. Per person betalar vi omkring en tusenlapp till den. Danmark är näst störst, Nederländerna trea.

Även om man ser till det totala beloppet tillhör Sverige EU-­eliten. Sverige ligger på sjätte plats, före betydligt befolkningsrikare länder som Spanien och Polen.

Regeringens utgångspunkter för slaget om miljarderna i slutet av november är tre.

Budgeten ska inte vara större än den nuvarande. Uppräkning med inflationen är OK, men inte mer.

Den svenska budget­rabatten, som vi fått för att slippa­ ännu högre avgift, ska fortsätta ha samma värde. I Cyperns budgetförslag hade ­fyra miljarder kronor prutats bort av totalt 5,5. En chockhöjning av medlemsavgiften i den storleksklassen ­kommer Sverige inte accep­tera.

Budgeten måste moderniseras. I dag går knappt 40 procent av pengarna till jordbruket som sysselsätter fem procent av befolkningen. Sverige vill skära ner och i stället satsa mer på klimat- och miljö.

Storbritannien och Danmark ­hotar redan med att lägga in veto mot budgeten om de inte får ­behålla sina rabatter på EU-­avgiften.

Fredrik Reinfeldt har inte skramlat lika mycket med vapnen och det är klokt av honom. Man riskerar att ­göra en blek figur om man inte sätter kraft bakom ­orden.

Det enda man kan ­vara ­säker på är att Sverige även i fortsättningen kommer att ­vara en av EU:s största ­finansiärer. Men hur mycket mer kommer medlemskapet att ­kosta?

Andra bråkstakar på mötet

Helle Thorning-Schmidt, Danmarks statsminister. Kräver att även Danmark får rabatt på medlemsavgiften. Annars åker hon inte hem.

François Hollande, Frankrikes president. Jordbruksstödet ska inte skäras ner med en enda euro.

David Cameron, Storbritanniens premiär­minister. Kräver att budgeten fryses på nuvarande nivå och vägrar att ens diskutera den brittiska budgetrabatten. Hotar med veto.

Mark Rutte, Nederländernas premiär­minister. Vill också ha en stram budget och behålla sitt lands rabatt.

Mariano Rajoy, Spaniens premiärminister. Bleknar i nuvarande krisläge när han tänker på risken att få mindre pengar från EU.

Lena Mellin

Visa fler