Då var det demonstrationer – i dag rycker vi på axlarna

KOLUMNISTER

Efter den högljudda debatten om FRA-­lagen tvärdog engagemanget mot den storskaliga, hemliga övervakningen av svenskar.

Det beror på att vi inte tror att någon kollar just oss.

Naivt är bara förnamnet.

Ekot och Ny teknik har avslöjat att ­Säkerhetspolisen, Säpo, vill ha auto­matiskt tillgång till telefonoperatörernas data om dig. Systemet håller på att trimmas in av ett företag i Linköping.

Det handlar om vem du ringde, när du ringde, hur länge samtalet varade och var du befann dig när du ringde. Detsamma gäller sms, mejl och annan datatrafik.

I dag sparar teleoperatörerna informationen i ett halvår. Men när polisen vill ta del av den krävs att teleoperatören tar fram uppgifterna manuellt. Det vill polisen alltså slippa, de kräver automatisk tillgång till den inom två minuter.

Hade det här inträffat i samband med diskussionerna om Ipred- och FRA-­lagarna skulle det sannolikt utlöst en ny högröstad debatt, nya demonstrationer och hetta i riksdagens kammardebatter.

Men ingenting av det kommer att hända den här gången. Det är som om engagemanget dog efter FRA och Ipred.
Det är ganska märkligt. Men enligt en mätning som undersökningsföretaget Novus presenterade i går är tre av fyra, 73 procent, inte rädda för att bli avlyssnad eller övervakad på nätet.

Är man inte rädd för att bli avlyssnad så är man givetvis inte heller engagerad i motståndet mot övervakningen.

Men nästan lika många ­tycker att det ska vara ­förbjudet att avlyssna ­eller övervaka personen på nätet som inte är brottsmisstänkta. I ­Sverige är det, inom vissa ramar, tillåtet. Ändå är engagemanget emot obefintligt.
I Tyskland har protesterna mot den amerikanska och brittiska massövervakningen av medborgare i andra länder väckt högröstad kritik. När förbundskansler Angela Merkel fick veta att hennes telefon sannolikt avlyssnats av NSA ringde hon direkt till president Obama.

Men i delar av Tyskland bor människor som lever med kunskapen om vad som kan hända när staten spionerar på sina medborgare. Nämligen den del där ­Merkel själv är uppvuxen, DDR. Det var inget myspys och ”den som har rent mjöl i ­påsen har ingen anledning att vara rädd” över den övervakningen.

Tyska internetoperatörer erbjuder nu sina kunder krypterad trafik för att göra övervakningen besvärligare. Alla e-postkonton och trafik flyttar till servrar i hemlandet med den tillvalsmöjligheten.
Nu invänder den kunnige att det krävs beslut av en domstol eller myndighet för att polisen ska kunna ta del av operatörernas information om sina kunder. ­Jovisst.

Men handpåläggning är en extra kontroll av att polisen verkligen inte tar del av mer än de har tillstånd att göra. Med en automatisering är den begränsningen inte självklar.

Minns vad som hände efter dåvarande integrationsminister Leif ”Blomman” Blomberg drabbades av hjärnblödning 1998 och togs in på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Då granskade 82 personer hans sjukjournal, 52 ansågs vara berättigade men 30, 37 procent, ansågs inte vara det.

Varför skulle poliser vara mindre ­nyfikna än vårdpersonal? Det finns inget skäl att tro det.

Operatören Tele2 ­ vägrar att ­ingå i det nya automatiska polis­systemet.

– Det är fullständigt uteslutet, säger bolagets chefsjurist till TT.

Det kan vara så att han har hittat en ny ­affärsidé.