Skolan saknar inte stålar

KOLUMNISTER

Lärarnas löner måste höjas. Och eleverna måste få mer undervisning.

Däremot behöver Sverige inte minska klasserna eller satsa mer pengar på skolan.

Det är slutsatsen av en ny rapport från OECD, organisationen bakom den uppmärksammade Pisa-rapporten om det bedrövliga tillståndet i den svenska skolan.

Inte i något annan land har resultaten sjunkit lika kraftigt under de senaste tio åren som i Sverige. Svenska 15-åringar ligger under genomsnittet i de undersökta ämnena läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Den nya rapporten är en grundligare analys av de svenska resultaten i 2012 års Pisaundersökning. Experterna har fokuserat på vad som är rätt och fel i den svenska skolan.

Fel är att betala lärare så dåligt som Sverige gör. Medellönen för en lärare är 26 000 kronor i månaden.

Enligt rapporten finns ett starkt samband mellan höga lärarlöner och goda skolresultat. En svensk lärare tjänar i genomsnitt 92 procent av BNP per capita. I Sydkorea är lönen mer än dubbelt så hög och i Finland, där eleverna gör betydligt bättre ifrån sig, tjänar lärarna 121 procent.

Givetvis är lönen inte primärt det viktigaste. Men det avspeglar vilken status lärarna har och därmed deras auktoritet i klassrummet.

En annan sak som sannolikt är fel är undervisningstiden. En genomsnittlig 15-åring i de 34 undersökta länderna får 942 timmars undervisning under ett år. I Sverige är den 741 timmar.

I matematik är skillnaden mindre, 36 minuter, per läsår. I rapporten konstateras att generellt finns ett positivt samband mellan undervisningstid och resultat. Men sambandet blir mindre tydligt om man också tar hänsyn till kvaliteten i undervisningen.

I sitt budgetalternativ satsar Socialdemokraterna två miljarder kronor på mindre klasser i lågstadiet. Men det är inte nödvändigt, i alla fall inte för 15-åringarna, anser OECD-experterna.

Det konstaterar att det finns ett mycket svagt samband mellan klasstorlekar och elevernas resultat. I Sverige är dessutom klasserna ganska små.

I Sverige går det 12,5 elever per lärare, lägre i friskolor men högre i kommunala skolor. I Grekland (sämre än Sverige) går det mindre än tio elever per lärare medan klasserna är jättestora i Japan (mycket duktigare än Sverige).

Fel är också att det är stora skillnader mellan skolorna, särskilt mellan skolor i utsatta förorter och andra. Det gäller både tillgång till lärare och till andra resurser som används i undervisningen.

Sambandet mellan likvärdiga villkor och skolans undervisningsresultat är starkt enligt experterna.

Att skolan i stort skulle ha för lite resurser tror inte experterna på. Sverige ligger på tionde plats av alla OECD-länder och satsar 95 831 US-dollar (drygt 655 000 kronor) per elev under hela grundskoletiden.

Men bara man håller sig över 50 000 dollar (342 000 kronor) finns inget samband mellan mer pengar och bättre skolresultat. Slovakien satsar betydligt mindre pengar på grundskoleutbildningen och USA betydligt mer. Men de får ungefär samma dåliga resultat som Sverige.

För trätande skolpolitiker finns alltså gott om bränsle att hämta i den nya, fördjupade Pisarapporten. 2015 kommer en ännu grundligare rapport om svenska skolan från OECD.

FAKTA

Rätt och fel

Det här gör Sverige rätt

Satsar ganska mycket pengar på undervisning

Skolornas prestationer görs offentliga

Eleverna ger skolan och lärarna skriftlig feedback

Har samma grundskola för alla

Nivågrupperar i liten omfattning

Eleverna tycker att skolan förbereder dem för livet

Många säger att de gillar matematik

Det här gör Sverige fel

Lärarna tjänar för lite

För stor lärarbrist, särskilt i skolor i socioekonomiskt utsatta områden

Inte tillräckliga resurser, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden

Klasserna kan vara större

Mindre undervisningstid än i genomsnitt

För lite lokalt självbestämmande (gäller inte inköp av läromedel).  Gäller inte friskolor.

Dåliga relationer mellan lärare och elever

Dålig disciplin i klassrummet, många sena ankomster

Många elever tror inte att hårt skolarbete lönar sig