Nej, medierna har inte avgjort valet i år heller

1 av 2
Pressas av pressen Våra statsministerkandidater har haft mickar under nosen varje dag de senaste veckorna. Både frivilligt och ofrivilligt. En återkommande diskussion i valtider är om valet avgörs av media. Svaren går att läsa i en ny undersökning av Kent Asp. Men kom ihåg att det faktiskt alltid är väljarna som har sista ordet.
KOLUMNISTER

I kölvattnet av valet dyker diskussionen alltid upp. Avgjordes valet av partierna eller av medierna.

I år kan vi hoppa över den diskussionen.

Forskare har nämligen tagit reda på hur det ser ut.

Det är Kent Asp, professor i journalistik, och ­Johannes Bjerling, doktor i samma ämne, som dykt djupt i resultatet av medie­valsunder­sökningarna från de tio senaste valen. I boken ”Mediekratin - mediernas makt i svenska val” (Ekerlids förlag) presentera de resultatet.

För att uttrycka sig försiktigt så ser verkligheten inte ut som de ­flesta av oss tror.

Medierna ägnar sig mer och mer åt politik?

Nej, mindre och mindre. Mellan 1979 och 1994 ökade val­bevakningen i omfång, ­sedan dess minskar den. Med ett undantag, ­Aftonbladet och Expressens storsatsningar i valet för fyra år sedan.

Soundbitsen, uttalanden i etermedia, var 1982, 33 sek- under långa. 2010 var de ­nere på tolv.

Journalisterna tar över på bekostnad av politikerna?

Tar över är inte rätt beskrivning. Men journalisterna tar större plats. 1979 var 73 procent av aktörerna politiker och två procent journalister. I förra valet var 54 procent politiker och 19 procent journalister. Utvecklingen är mest uttalad i kvällspressen och i SVT.

Intresseorganisationer har nästan helt försvunnit som aktörer.

Medierna avgör vilka ­partier det går bra för?

Ja, det kan man säga. Forskarna har kommit fram till att sambandet mellan exponering och valresultat är stor. Ett ­parti som nämns mycket, som Sverige­demokraterna i den här valrörelsen, vinner på det.

Moderaterna syns mindre sedan de blev en del av Alliansen. Detsamma gäller S för fyra år sedan när de gick till val med MP och V.

Medierna beskriver bara partierna negativt?

Nej. Mellan 1956 och 1976 var 70 procent av det som skrev om partier och politiker negativt. ­Sedan vände det och blev mer och mer positivt. 1994 vände det igen men det är fortfarande långt till de nivåer som gällde på 1960- och 1970-talen.

Journalisterna bestämmer ­dagordningen?

Fel igen. Journalisterna kan ­bestämma vilka sakfrågor som disku­teras i medierna. Men de grund­läggande konfliktmönstren regerar partierna över. Journalisterna har också stort inflytande över bilden av partiernas inre konflikter.

Partiledarna exponeras mer och mer?

Både och. Omkring 40 procent av innehållet handlar om parti­ledarna och har gjort sedan 1970-talet. Däremot är de numera oftare på bild. Och uppträder i andra sammanhang än ren nyhets­förmedling.

Till sist bör det understrykas att det varken är medierna eller partierna som bestämmer valutgången. Det gör, hör och ­häpna, väljarna.

Lycka till i valbåset i dag.

5 saker att hålla koll på i veckan

Kvällens ovanligaste vaka?

Alla partier och många ­andra ­organisationer håller valvaka i kväll. Men den kanske ovan­ligaste arrangeras av Riksteatern och Södra teatern i Stockholm. The Knife och konstgruppen Ful framför sin kritikerrosade kabaré Europa, Europa - som handlar om ­migration.

Nästan klart på onsdag

Det valresultat som presenteras i kväll är inte det definitiva. Det kommer inte ­heller på onsdag när valnämnden räknat om alla valsedlar en gång till. Men på onsdag bör det vara klart vilka personer som kommit in och, på ­tiondelen när, hur stort stöd de olika partierna fått.

Allsvarligt möte

USA:s president Barack Obama tar på torsdag emot Ukrainas president Petro ­Porosjenko. Man skulle ju kunna tro att de har ett och annat att prata om. I en rapport konstaterades nyligen att Ryssland underblåst och därmed förvärrat konflikten mellan ­separatisterna och Ukraina.

En ödesstund för hela kungariket

Skottland går till folkomröstning på torsdag och avgör om landet ska vara kvar i Förenade kungariket eller inte. De har varit ett och samma land sedan 1707. Kändisar som är Sean Connery är för en separation, succéförfattar­innan J K Rowlings är emot.

Kommer Syrien upp?

FN:s generalförsamling samlas för 69:e gången på tisdag och i två veckor till. Svenska FN-förbundet vill att Syrien-konflikten tas upp där, efter att Ryssland och Kina i säkerhetsrådet lagt in veto mot ­ingripanden. Enligt en resolution från 1950 är det möjligt om säkerhetsrådet är oense.