Så kan valsegern slå mot Sverige

1 av 4
KOLUMNISTER

I går fällde väljarna sin dom.

I dag kommer finansmarknadens dom över valresultatet.

Ett mycket besvärligt parlamentariskt läge kan få ekonomiska konsekvenser.

Mandatfördelningen i riksdagen.
Mandatfördelningen i riksdagen.

I dag lämnar Fredrik Reinfeldt (M) i sin avskedsansökan hos talmannen och kommer sedan att leda en expeditionsministär tills en ny regering är på plats.

Den kommer att ledas Stefan Löfven (S) som i går förklarade sig beredd att ta ansvar för att Sverige får en handlingskraftig regering. Det är bra, men hur ska det gå till?

Genom gårdagens valresultat har Sverige fått ett mycket besvärlig parlamentariskt läge och det är mycket svårt att se hur sammansättningen av en handlingskraftig regering skulle kunna se ut.

Socialdemokraterna  och Miljöpartiet samlar tillsammans 38,1 procent av väljarna och är mindre än Alliansens fyra partier. Lägger man till Västerpartiet är stödet ändå inte högre än 43,8 procent.

Oavsett om regeringen kommer att bestå av två eller tre partier så har de nu bara ett par veckor på sig att skriva ihop sig om en regeringsförklaring och lägga grunderna till ett förslag till ny statsbudget.

Men de tre rödgröna partierna är inte överens i en lång rad frågor. Det gäller allt från pensionärsskatten till föräldraförsäkringen, försvaret, kärnkraften, arbetstiden, ekonomisk tillväxt, bensinskatten, Förbifart Stockholm, inkomstskatten, Bromma flygplats, vinster i välfärden, EU-medlemskapet och arbetskraftsinvandring. För att  nämna några av konflikthärdarna.

Fem största skrällarna

Det på alla fronter oklara läget riskerar att få ekonomiska konsekvenser. Sverige är att litet exportberoende land på en öppen marknad. Om räntorna går upp och kronan försvagas skulle man inte bli förvånad. Det värsta finansmarknaderna vet är osäkerhet och det är vad valresultatet ledde till - över hela linjen.

Valnatten största skrällar är de här:

 Den första är att de tre rödgröna partierna blev mindre än opinionsmätningarna visat. S gör sitt näst sämsta valresultat sedan Sverige blev en demokrati, men trots det blir Stefan Löfven Sveriges tredje statsminister på 2000-talet.

Det är första gången sedan 1950-talet som Socialdemokraterna kommer att ingå i en koalition. Mellan 1951 och 1957 regerade C och S tillsammans.

 Sverigedemokraterna mer än fördubblades till 12,9 procent och behåller sin vågmästarroll. Jimmie Åkesson både åt och behöll kakan.

De andra partierna har alltså komplett misslyckats med att neutralisera SD utan tvärtom sett till att stödet för dem ökar kraftigt. Varför det gick så snett blir en viktig hemläxa för alla partier.

 Moderaterna gjorde sitt sämsta val sedan 2002, tappade nära sju procent och Fredrik Reinfeldt slutar inte bara som regeringschef utan också som partiledare. Vad det betyder för Alliansens framtid är för tidigt att sia om, men att det får betydelse är solklart.

Om Maud Olofsson var Alliansen mamma så var Fredrik Reinfeldt dess pappa. Av de fyra partiledare som bildade Alliansen är det nu bara Göran Hägglund (KD) kvar.

 Fem partier tappade stöd. Två fick ett svagt högre, Vänsterpartiet ökade med 0,1 och Socialdemokraterna med 0,6 procentenheter. Och ett parti, Sverigedemokraterna, mer än dubbelt så stort.

 Feministiskt initiativ, FI, kom in i en massa kommuner och kan bygga en bas för att ta sig in i riksdagen vid nästa val.

Ville vinna en tredje gång

Fredrik Reinfeldt har redan skrivit in sig i historieböckerna. Han är den borgerlige statsminister som suttit längst i modern svensk historia.

Thorbjörn Fälldin (C), som bildade den första borgerliga regeringen på 44 år 1976, satt i fem år och misslyckades hålla ihop sin regering. Carl Bildt (M), den andra borgerliga statsministern i modern tid, röstades bort efter bara en mandatperiod.

Ändå är det sannolikt med stort vemod som Fredrik Reinfeldt lämnar jobben som statsminister och partiledare. Han ville vinna en tredje gång och bevisa att hans parti var statsbärande, på samma sätt som Socialdemokraterna varit det historiskt. Men så blev det inte.

Även Stefan Löfven skriver historia. Han blir den förste statsminister i mannaminne som aldrig suttit i riksdagen. Och som bara har 2,5 år som aktiv politiker på cv:t

Förvaltade – men kom inte med något nytt

Varför förlorade Fredrik Reinfeldt och Alliansen makten? Det enkla svaret är att de kom igång för sent.

Det började med att Annie Lööf (C) i Almedalen 2012 tyckte att det var dags för Alliansen 2.0. Det var dags att trycka på refreschknappen, sade hon.

Under året som följde klagade borgerliga ledarsidor och debattörer på att Alliansen hade slut på idéerna. Regeringen förvaltade, men kom inte med något nytt. Varningssignalen ledde inte till vad det borde. Hårt arbete med de gemensamma framtidsvisionerna.

I stället framstod det som om Alliansen reagerade på Socialdemokraternas förslag. Kom S med ett skolutspel, så följdes det av ett från regeringspartierna. De fick en passiv roll.

Därför vann S

Den bröts först i Almedalen i somras då de fyra borgerliga partierna presenterade planerna på Sverigebygget, en storsatsning på järnväg, kollektivtrafik och bostadsbyggande. Lovvärt, men för sent. Många väljare hade redan räknat bort dem som en framtidskraft.

Pisarapporten blev ett riktigt sänke för Alliansen. Trots enorma ommöbleringar av den svenska skolan så störtdök resultaten för de svenska 15-åringarna i den internationella skolundersökningen. Sverige hamnade i en kollektiv depression i december förra året, då resultaten presenterades, eftersom alla tänkande människor begriper att vass utbildning är Sveriges framtid i en globaliserad värld där konkurrensen ökar varje dag.

Varför blir Stefan Löfven statsminister? Trots Löfvens imponerande fokusering på jobb, utbildning och innovation gjorde Socialdemokraterna ett dåligt valresultat, det näst sämsta sedan Sverige blev en demokrati. Målet var 35 procent av väljarstödet. Det blev 31,3.

Det är inte Socialdemokraterna som lyfter den rödgröna sidan. Inte heller V eller MP. De vann för att Alliansen förlorade.