”Löfven har satsat på säkra kort”

1/6
KOLUMNISTER

Det vilar något hyggligt över Sveriges nya regering.

Kunniga, ambitiösa människor som vill väl.

Men det sprakar inte. Inte alls.

Klicka för att förstora.
Klicka för att förstora.Foto: BJÖRN LINDAHL

Stefan Löfven har, med några undantag, satsat på säkra kort i sin första regering. 18 socialdemokrater och sex miljöpartister, många med imponerade meritlistor, ska nu leda landet fram till 2018.

Bland ministrarna finns fyra som tidigare suttit i regeringen, fem före detta kommunalråd (eller motsvarande) och tre som jobbat i regeringskansliet som tjänstemän.

Att Löfven prioriterat den typen av bakgrund är helt rätt. Dels för att det kompenserar för hans egen brist på regeringserfarenhet.

Men framför allt för att den nya regeringen har en mycket smal bas och det kommer att krävas en del fix och trix för att baxa regeringens förslag genom riksdagen. Då duger det inte med för många gröngölingar.

Viktigaste för Löfven

Det viktigaste statsrådet för nye regeringschefen är utan tvekan Magdalena Andersson, finansministern är alltid viktigast för statsministern.

Andra centrala statsråd är utrikesminister Margot Wallström, justitieminister Morgan Johansson, försvarsminister Peter Hultqvist, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och framtidsspanaren Kristina Persson på statsrådsberedningen, statsministerns eget kansli. Mern mer om Persson senare.

Det är inte av en händelse som alla dessa är socialdemokrater. S blev mer än fyra gånger så stora som MP i valet. Självfallet vill Löfven ha extra koll på de viktigaste i posterna i regeringen. På den punkten agerar han precis som sin företrädare Fredrik Reinfeldt.

Carin Jämtin och Tomas Eneroth

Två av dem som flitigast har nämnts i förhandsspekulationerna är Carin Jämtin och Tomas Eneroth. Men ingen av dem fick plats i regeringen.

Det beror inte på illvilja från Stefan Löfvens sida. Tvärtom verkar han ha tagit intryck av tidigare misslyckanden.

Regeringen Persson regerade till slut sönder sig. Det gjorde regeringen Reinfeldt också.

En viktig del av förklaringen är att regeringsarbetet tar mycket kraft. Partierna som sitter i regeringen förmår inte att förnya sig samtidigt som de regerar – och då tar idéerna slut.

Jämtin och Eneroth är bägge djupt respekterade i sitt parti. Jämtin får nu uppgift att utveckla partiet medan Löfven regerar. Eneroth ska hålla riksdagsgruppen på gott humör trots det ständiga kompromissande som kommer att prägla den här mandatperioden.

Det är strategiskt tänkt av Löfven.

LO och Metall och facken

Många hade trott att företrädare för LO, framför allt Löfvens gamla förbund IF Metall, skulle tas in i regeringen. Det är möjligt att politiska tjänstmän kommer att hämtas därifrån. Men på ministerlistan lyser de med sin frånvaro.

Den enda som går direkt från ett fackligt uppdrag till regeringen är Annika Strandhäll, nyss ordförande i TCO-förbundet Vision (f d SKTF).

Miljöpartiet – flipp eller flopp

Kritikerna började genast gnälla om att Miljöpartiet gjort en dålig förhandling och fått nöja sig med smulorna från den rikes bord. Men det håller jag inte med om. MP tar hand om tre av de fyra frågor som de prioriterade i valet.

Åsa Romson blir, förutom vice statsminister, också chef för klimat- och miljödepartementet. Gustav Fridolin blir chef för utbildningsdepartementet och tar hand om grundskolan. Mehmet Kaplan blir bostadsminister på näringsdepartementet och kan därifrån driva den för de gröna så viktiga frågan om att renovera miljonprogrammets bostäder klimatsmart.

Men jämställdhetsministern blev en sosse. Där missade MP som dock får ministrar på både utrikes- och finansdepartementet. Det är inte illa av ett knappa sjuprocentsparti.

Löfvens största skrällar

Ministerlistan innehåller fler skrällar än man kunde tro. Den största anses nya kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke (MP) vara.

Men jag tycker att den största skrällen är att Stefan Löfven lyckats locka Kristina Persson tillbaka till politiken. Persson har regeringens mest gedigna CV. Hon har bland annat varit riksdagsledamot, ledamot av EU-parlamentet, vice riksbankschef, landshövding i Jämtland och driver sedan 2005 den egna tankesmedjan Global utmaning.

På smedjans hemsida andas hon besvikelse över politiken. När hon som ung började som tjänsteman på finansdepartementet chockerades hon av bristerna på allvar, långa perspektiv och helhetssyn:

– Som riksdagsledamot i början av 90-talet fann jag att det var om möjligt ännu värre i riksdagen. Den motion som jag skrev om behovet av att analysera omvärldsförändringar med sikte på en hållbar utveckling skulle nog 90 procent av ledamöterna ha kunnat ställa sig bakom. Men den avslogs.

Denna kvinna knyter nu Löfven till sig för att ta hand som strategi- och framtidsfrågorna på statsrådsberedningen. Ett kap skulle jag säga.

Andra överraskningar är förra kommunalrådet i Halmstad Aida Hadzialic (S), Sven-Erik Bucht (S), kommunalrådet som lockade Ikea till Haparanda och Annika Strandhäll (S).

Mest förhandstippade

Många av statsråden i den nya regeringen, som tillträdde i samband med skifteskonseljen på Slottet, har varit heta i förhandsspekulationerna.

Att Magdalena Andersson (S) blir finansminister är ingen överraskning. Inte heller att Margot Wallström (S) tar över stafettpinnen från Carl Bildt på UD, att Peter Hultqvist (S) blir försvarsminister, Ylva Johansson (S) arbetsmarknadsminister och att Mikael Damberg (S) eller att Ardalan Shekarabi (S), Anna Johansson (S) och Ibrahim Baylan (S) blir statsråd.

Bland MP-ministrarna var Gustav Fridolin, utbildningsminister, Åsa Romson, klimat- och miljöminister, och Per Bolund på finansdepartementet självskrivna i spekulationerna.

Återväxten

Men Löfven har inte bara satsat på gamla beprövade kort utan sörjer också för återväxten. Framför allt genom 27-åriga Aida Hadzialic (S) och 29-årige Gabriel Wikström, tidigare ordförande i SSU. Det ska bli intressant att se om strategin kommer att fullföljas i riksdagen när viktiga poster ska tillsättas där.

Representativiteten

Föga förvånande är hälften av statsråden, 12 stycken, kvinnor. De kommer från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Minst fyra är födda utanför Sveriges gränser.

Några andra nyheter

Landsbygdsdepartementet läggs ner och införlivas i näringsdepartementet. UD tar över EU-frågorna men får ingen särskilt minister. Justitieministern tar hand om migrationsfrågorna. Integration ska alla ägna sig åt, inte som tidigare en särskilt minister.

Regeringen är den på pappret svagaste regeringen sedan C och FP-regeringen 1981-82. Den hade stöd av 28 procent av väljarna, den som tillträdde i dag har stöd av 38 procent. Men Fälldins tredje regering var en rest från ett gammalt trepartisamarbete och fick hanka sig fram till nästa ordinarie val.

Löfvens regering måste först komma överens inom sig. Sedan förhandla med andra partier i riksdagen. Det krävs två till för att vara riktigt säker (eller stöd av Moderaterna).

I dag var det glädje. Men redan på måndag måste de nya statsråden kavla upp ärmarna. Det kommer inte att bli en enkel match.