Mellin: Liten chans att julpakten överlever

1 av 4
KOLUMNISTER

Att julpakten mellan regeringen och Alliansen redan knakar i fogarna förvånar inte.

Chansen för att den överlever till utgångsdatumet om åtta år är inte så stor.

Redan dagarna efter den så kallade decemberöverenskommelsen, även kallad DÖ eller ”elefanten i rummet”, luftade ledande moderater missnöje med pakten.

Det har inte lagt sig. På partiets extrastämma i lördags kände sig partiledningen tvingad att avisera en öppen diskussion i partiet om överenskommelsen.

När M-gruppen i riksdagen samlades för första gången sedan uppgörelsen presenterades dagen efter Annandag jul var det inte lika fridsamt. Flera ledamöter meddelade redan före mötet att de inte kände sig bundna av pakten.

– Det handlar om en överenskommelse som är sluten utan att vi ledamöter har varit delaktiga förrän i efterhand. Det gör att jag inte känner mig bunden på samma sätt av den, sa exempelvis Finn Bengtsson från Östergötland.

Att ilskan är störst i Moderaterna har en enkel förklaring. De involverade inte partiets riksdagsledamöter i beslutsprocessen. Men det gjorde de andra allianspartierna. Regeringspartierna är nöjda eftersom de fick regera vidare, om än på basis av Alliansens budget.

■ ■ ■

Men den, möjligen tillfälliga, revoltungen i Moderaterna är inte den enda prövning julpakten kommer att utsättas för innan den löper ut på valdagen 2022.

Oddsen är låga för att den någon gång under de nära åtta år som den ska gälla faktiskt spricker. Det brukar de flesta obekväma avtal göra, förr eller senare.

Magnus Hagevi, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, påpekar i en läsvärd artikel att det svenska systemet är anpassat för konsensus. När konfliktnivån höjs, som den gjort i Sverige, fungerar det inte.

Hans slutsats är att det leder till att man då i stället bör gå Storbritanniens väg, ändra valsystemet för en så kallad majoritär demokrati där konflikten står i centrum. De kräver enligt honom val i enmansvalkretsar, rullande mandatperioder, en riksdag där regeringen har egen majoritet.

■ ■ ■

Det var en liten utvikning. Men julpakten har en stor svaghet, den kan locka den sittande regeringen att peta in mer i budgeten än den är avsedd för. Det kommer naturligtvis oppositionen upptäcka och föra ett oherrans liv. Men slutar det där? Det vet man inte. Det kan lika gärna ta en annan väg, till exempel en sprucken överenskommelse.

Oddsen för ett nyval före nästa ordinarie riksdagsval är högre. Vi har bara haft ett enda nyval sedan Sverige blev en demokrati med allmän och lika rösträtt, 1958. Den utlösande faktorn var pensionssystemet ATP. Vid två tidigare tillfällen 1914 och 1887 har det också hållits extraval.

Det normala vid en regeringskris är nämligen att statsministern går till talmannen som därefter för samtal med partierna. Sedan bildas en ny regering, utan att det har hållits val. Så skedde exempelvis 1978, 1981 och 1990.

Men riktigt säker kan man inte vara. Hösten har stor tydlighet bevisat att gamla sanningar i politikens värld inte längre behöver ha det minsta bäring på verkligheten.

FAKTA

Julpakten i korthet

Bakom decemberöverenskommelsen står S, MP, KD, C, FP och M. Avsikten är att det ska gå att regera utan att Sverigedemokraterna får inflytande över val av statsminister och statsbudgeten.

Stockholm 27 december 2014

Den statsministerkandidat som samlar störst stöd ska släppas fram genom att de andra partierna lägger ner sina röster.

Förslaget till rambeslut samt riktlinjer för den ekonomiska politiken från den största partikonstellation släpps fram vid budgetomröstningar i kammaren.

Utbrytningar ur budgeten ska inte vara möjliga.