Allt ser dystrare ut

1 av 2 | Foto: BJÖRN LINDAHL
Det här betyder att Magdalena Andersson behöver höja statens inkomster för att ha råd med de satsningar som regeringen vill göra.
KOLUMNISTER

Arbetslösheten blir högre och tillväxten lägre.

Runt hörnet lurar höjda skatter.

Det är finansminister Magdalena Anderssons dystra framtidsprognos.

Finansdepartementets chef Magdalena Andersson (S) presenterade i förmiddags tjänstemännens nya prognoser, de som ligger till grund för regeringens vårbudgetar.

Det var en dyster framtid som hon målade upp. Allt ser sämre ut än i höstas.

Den ekonomiska tillväxten ser ut att stanna vid 2,1 procent jämfört med 2,8 procent i höstas. En så stor skillnad i BNP-utveckling kommer att märkas i alla våras plånböcker.

Också arbetslösheten ser ut att bli sämre nu än när regeringens förra prognos presenterades i höstas.  Den blir, om prognoserna slår in, högre både i år, 2016, 2017 och 2018 än man tidigare trott. Valåret 2018 kommer, om siarna får rätt, fortfarande 6,5 procent av den arbetsföra befolkningen gå utan jobb.
Utan att direkt säga att det är Sverigedemokraternas fel så gav finansminister Magdalena Andersson en del av skulden till dem. Sverigedemokraterna såg ju till att Alliansens budgetförslag gick igenom i stället för regeringens.

Andersson anser att Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag innehöll mer stimulanser för den inhemska efterfrågan än Alliansens motsvarighet. Och alltså ser det dystrare ut än det skulle behöva göra.

Om detta tvista de lärde. Och det är så att den inhemska efterfrågan, särskilt hushållens konsumtion, har hållit tillväxten under armarna de senaste åren.
Men en viktigare förklaring till att den ekonomiska framtiden nu ser dystrare ut är utvecklingen i vår omvärld. Sverige är ett av världens mest exportberoende länder och många av våra främsta exportvaror hänger ihop med offentliga investeringar.

När statsfinanserna är i olag i de flesta av Sveriges största exportländer drar de givetvis ner investeringarna till ett minimum. Det drabbar svensk industri som i dag har 160 000 färre anställda en 2000.

Men flera av Sveriges viktigaste handelspartners är också starkt beroende av olja. Det gäller framför allt Norge men också Storbritannien som är en stor exportör. Sedan i juni har oljepriserna sjunkit till hälften vilket gör att även dessa välmående länder tänker sig för både en och två gånger innan de investerar.
I klartext betyder det här att Magdalena Andersson behöver höja statens inkomster för att ha råd med de satsningar som regeringen vill göra.

– Vi har inga möjligheter att genomföra ofinansierade reformer, upprepade hon på presskonferensen om den nya prognosen.

Det betyder att hon står inför två val. Det ena är att dra ner på utgifterna för att få råd till nya satsningar. Det förefaller inte troligt.

Det andra är att höja skatterna, vilket är det mest realistiska alternativet. Det kan, förutsatt att höjningarna får godkänt av riksdagen, göras först 1 juli. Men inte heller då kan inkomstskatterna höjas, det är möjligt först från 1 januari nästa år.

Socialdemokraterna har tidigare talat om höjda skatter på alkohol och tobak, men det lär inte räcka långt. Mer behövs om regeringen ska infria sina vallöften.

För Magdalena Andersson gäller det dock att gå balansgång. För stora skattehöjningar hämmar tillväxten. För små räcker inte till det som regeringen vill göra. Här gäller det att sätta ner foten rätt.

FAKTA

Arbetslösheten Nya och gamla prognosen

2015 7,7 7,3 procent

2016 7,4 6,7

2017 6,9 6,4

2018 6,5 6,1