Styrelsen får sitt och kunderna står – som vanligt – för fiolerna

1 av 2
KOLUMNISTER

Bankkoncernen Nordea gör storvinst och firar det med att nära dubblera aktieutdelningen och höja styrelsearvodena med drygt 15 procent.

Är det snyggt? Inte särskilt.

Inger det förtroende? Inte riktigt.

Nordea är norra Europas största bank med tio miljoner privatkunder och en halv miljon företags­kunder. De har alltså en mycket stark position.

När helårsbokslutet presenterades i går fick bankkoncernen en fin present av sina kunder. Vinsten ökade med sju procent till 31 miljarder kronor. Halleluja.

Man skulle ju kunna tänka sig att banken då skänker sina kunder en tanke och funderar över hur de ska muntras upp för att stanna i banken och känna sig extra nöjda med den.
 

Men det var inte åt det hållet som Nordealedningens tankar gick. Inte alls, faktiskt.

I stället händer följande. Efter bankens bolags­stämma i vår kommer i stället ägarna att belönas.

Utdelningen per aktie höjs med 44 procent till 0,62 euro per aktie.

Sedan 2013 har aktie­utdelningen gått upp med 82 procent.

Självklart ska även ägarna­ hållas på gott humör. Men det finns skäl att ställa sig frågan om det är rimligt att aktieägarnas utdelning höjs med 44 procent samtidigt som vinsten ökar med, i sammanhanget, beskedliga sju procent.
 

Även styrelsen får en del av kakan. Valberedningen föreslår att bolagsstämman klubbar igenom en genomsnittlig höjning av arvodena på 15,5 procent, alltså mer än dubbelt så mycket som vinsten ökat.

Som jämförelse kan nämnas att det så kallade märket, riktlinjen för lönehöjningar på arbetsmarknaden, i år är 2,2 för Unionens medlemmar.

De största höjningarna får de ledamöter som sitter i styrelsens utskott.

Ordföranden där får en höjning på 64 procent, ledamöterna 65 procent.

En vanlig styrelseledamot i Nordea kommer efter höjningen att tjäna 840 000 kronor om året.

Styrelseordföranden Björn Wahlroos arvode uppgår till drygt 2,7 miljoner.

Höjningarna motiveras med att jobbet i styrelsen blivit mer komplext och kräver längre förberedelser.

Men har det verkligen blivit 44 procent knepigare på ett år?

Man anar att huvud­skälet till höjningen är ett annat. Nämligen att ”de nya reglerna om maximalt antal styrelseuppdrag har lett till att styrelseleda­möterna har avsagt sig andra styrelseuppdrag”.

Att deras sammanlagda inkomst inte kan minska måste man ändå förstå, det vore ju förfärligt.

Eller?
 

Under förra året minskade Nordeas inkomster för att låna ut pengar, det så kallade räntenettot, med en procent.

I stället beror bankens vinstökning på att inkomsterna från avgifter och provisioner ökat med åtta procent.

Avgifts- och provisionsnettot under fjärde kvartalet var Nordeas bästa någonsin, enligt bokslutskommunikén.

Aktieägarna får sitt. Styrelsen får sitt. Medan kunderna, som vanligt, står för fiolerna.