Nu kräver Löfven att vi ska bete oss som folk

1 av 11
KOLUMNISTER

Här kommer en spaning.

Stefan Löfven håller på att utvecklas till en av vår tids större moralister.

Nu tycker han att vi ska bete oss som folk.

Stefan Löfven sparkade igång den politiska höstsäsongen med sitt traditionella sommartal i Vasaparken i Stockholm.

Och han fortsatte på samma tema som i under våren och sommaren. Nämligen vår egen, personliga moral och vikten av att bete sig som folk.

Den här gången tog statsministern (S) upp spyor på nätet och i mejlen.

– Det är en ovilja att förstå varandra. En oförmåga att se de allvarliga konsekvenserna av sina ord. Och en avsaknad av allmän, mänsklig anständighet.

Smaka på det. Näthatarna saknar det mest grundläggande, mänsklig anständighet.

Det är hårda ord men de behöver sägas eftersom alltför många tycker att de har rätt att vräka ur sig vad som helst på sociala medier och i mejlen. Fråga mig, jag får åtminstone ett tiotal mejl om dagen leder till funderingar över avsändarens psykiska hälsa. Är den bara dålig eller jävligt dålig?

■ ■ ■

Stefan Löfvens uppmaning om att vi ska bete oss som folk, och inte stillatigande acceptera det hårdnande klimatet, är ingen enstaka händelse. I flera tal under våren och sommaren har han gjort flera liknande markeringar.

På Socialdemokraternas partikongress slog han fast att skolläxorna går före Netflix, träning och kompisar. Inte bara före prov utan hela skoltiden.

– Svenska skolelever kommer behöva anstränga sig ännu hårdare.

I riksdagens avslutande partiledardebatt i juni fick sig även föräldrarna en släng av sleven. De måste visa sina barn att skolan är den viktigaste grunden för ett bra liv. Utan utbildning inget jobb, ingen lön och ett i alla avseenden fattigare liv.

Till talet under Almedalsveckan i Visby hade han till och med hittat på ett nytt ord, utvecklingsmoralism. Individen har ett moraliskt krav på sig att utveckla sig för att hänga med.

Och nu ska vi alltså börja bete oss också.

Med sina moralbudskap knyter Stefan Löfven an till en gammal S-tradition. Som arbetare skulle man bete sig som folk, inte supa och svära, förkovra sig på kvällskurser och sträva framåt. Först sedan man gjort sin plikt kunde man kräva sin rätt.

Hans företrädare Mona Sahlin var inne på samma linje. Men under senare årtionden har partiet, rätt eller fel, snarare förknippats med kravlöshet än motsatsen. Det vill Stefan Löfven uppenbarligen ändra på.

■ ■ ■

I talet, och vid en inledande pressträff, presenterades två nyheter som kan beskrivas som en del av den Löfvenska moralismen.

Den första gällde 6 000 nya platser på Yrkeshögskolan. Det är en högskola som främst utbildar till bristyrken som exempelvis plåtslagare eller VVS-tekniker.

Hittills har man bara kunnat ta hela utbildningen som den är. Nu vill regeringen, och Vänsterpartiet, att man också kan kunna gå enskilda kurser för att bygga på sin kompetens och hänga med i arbetslivet.

Den andra gäller ökad tyngd för kampen mot den organiserade brottsligheten, hålla vapnen borta från gatorna, stärka avhopparverksamheten och göra det möjligt att beslagta kriminella organisationers pengar.

Och så citerade han den brittiske labourledaren Tony Blair. Regeringen ska inte bara bekämpa brottsligheten utan även brottslighetens orsaker.

Det låter rimligt. Lika rimligt som att man ska bete sig som folk.