Nu krävs nya krafttag för att vända trenden

1 av 6 | Foto: LOTTE FERNVALL
Regeringen med Stefan Löfven i spetsen jobbar i motvind och måste ta nya tag, Aftonbladets Lena Mellin ger statsministern fem goda råd för att rycka upp opinionssiffrorna.
KOLUMNISTER

Gör regeringens mål tydligt, ta tag i flyktingfrågan och stärk förtroendet för den egna personen.

Stefan Löfven jobbar i motvind. Men det är inte omöjligt att göra regeringen mer populär.

Politiken börjar så smått samla ihop sig efter en sommar då de flesta passat på att ta långledigt efter förra årets supervalår och regeringskris.

Regeringens första år vid makten blev tufft och än är problemen långtifrån över. Enligt senaste väljarbarometern från Aftonbladet/Sverige tycker, från slutet av juni, har stödet för S och MP minskat med fem procentenheter till 33 procent sedan valet förra året.

Men det finns möjligheter för Stefan Löfven och regeringen att bättre på ryktet. Och det handlar inte om raketforskning utan om större stramhet och fokus.

1. Definiera regeringens projekt. Själva tycker de säkert att det är klart som korvspad. Det övergripande målet för regeringen är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020.

Men för det första är det oklart om regeringen sitter så länge. Nästa riksdagsval äger rum 2018. Och för det andra är kommunikationen är långtifrån glasklar.

Socialdemokraterna kallar sig för framtidspartiet, pratar om Sveriges nya jobbagenda och ”gör din plikt, kräv din rätt”. Budskapet spretar, för att uttrycka sig milt.

När Miljöpartiet ovanpå det vill lägga ett grönt fokus och Gustav Fridolin i stort sett kopierar Alliansens läsa-skriva-räknagaranti blir det ännu suddigare.

Kort sagt, mycket är vunnet genom entydig kommunikation. Jobben, jobben, jobben.

2. Jobben. Det är inte bra att regeringens egna expertorgan påpekar att regeringens politik leder till lägre sysselsättning än om de låtit det förbli vid det gamla.

När ekonomin nu äntligen ser ut att vända uppåt efter sju svåra år av finanskris måste regeringen göra trovärdigt, genom utomstående expertis, att deras egen politik förstärker den positiva rörelsen. Inte motverkar den.

3. Flyktingar och integration. SD är det enda partiet som seglat i medvind sedan valet (Jo, jag vet. Det går bra för Centern också, men inte lika bra).

De borgerliga partierna håller på sin kant på med att förändra sin flyktingpolitik och jobbar med integrationsfrågan. Men regeringen förhåller sig märkvärdigt passiv.

Det duger inte. Den bristfälliga integrationen är ett samhällsproblem. Människors resurser tas inte till vara och det kostar en massa pengar helt i onödan. Det är ett problem som måste hanteras, svårare än så är det inte. Det borde inte finnas några ideologiska hinder utan det handlar bara om att kavla upp ärmarna.

Detsamma gäller flyktingmottagandet. De som har skyddsbehov får stanna. Andra inte. Ännu en hanteringsfråga.

4. Bättra på förtroendet. 36 procent av medborgarna har stort eller mycket stort förtroende för Stefan Löfven. Med det toppar han förtroendeligan.

Men siffran är för den skull inte särskilt imponerande. Förtroendet för Fredrik Reinfeldt var dubbelt så högt när han stod på topp. Och både Annie Lööf (C) och Jonas Sjöstedt (V), som representerar betydligt mindre partier, nafsar Löfven i hälarna, 35 procent har stort eller mycket stort förtroende för dem.

Löfven och hans stab borde jobba konsekvent med att öka förtroendet för honom. Det är viktigt att många människor känner stort förtroende för statsministern.

5. Förbättra relationerna mellan S och MP. Att det gnisslar mellan de två regeringspartierna är ingen hemlighet.

Vänsterpartiet har krävt att regeringen ska ha en gemensam position innan de börjar budgetförhandla med V. Men så är det inte alltid.

Vice statsminister Åsa Romson (MP) är ett grönt skynke för väljarna. Ingen partiledare har lägre förtroendesiffror än hon. Exempelvis ligger Jimmie Åkesson (SD) skyhögt högre.

På S-kongressen skämtade dåvarande SSU-ordföranden Ellinor Eriksson i sitt middagstal. Inget skämt rev ner längre och högre applåder än det som handlade om Miljöpartiet.

Regeringen måste uppfattas som en regering. Inte som två partier som av väljarnas nyckfullhet drivits samman i ett samarbete som ingen av dem verkar uppskatta till fullo.