EU måste visa tänderna

1 av 2 | Foto: AP
Mitt i katastrofen. Flyktingströmmarna i Europa är de största sedan andra världskriget. Nu ska EU diskutera hur bördan ska delas.
KOLUMNISTER

EU måste rycka upp sig.

Bli bitigare.

Dundra.

På toppmötet i Köpenhamn 1993 spikade EU ­vilka grundläggande värden ett land måste leva upp till för att bli medlem. De kallas på EU-språk ­Köpenhamnskriterierna.

För det första ska landet ligga i Europa. För det ­andra ska landet vara en demokrati, respektera mänskliga rättigheter, ha ett fungerande rätts­väsende och respektera nationella minoriteter.

Det tredje kriteriet handlar om ekonomi. Ett EU-land ska ha en fungerande marknadsekonomi och kunna konkurrera på unionens inre marknad.

För det fjärde måste landet göra troligt att de kommer att fullfölja de åtaganden som medlemskap i EU innebär, bland annat att införliva EU:s gemensamma regelverk.

Ingen kan med bästa vilja i världen säga att alla EU-länder lever upp till Köpenhamnskriterierna. Rumänien och Bulgarien diskriminerar exempelvis sina egna medborgare om de råkar vara romer.

Men EU:s reaktion på ­deras uppenbara brott är mild, på gränsen till obefintlig. Trots tiggarna i gatuhörnen.
Nu står EU mitt uppe i den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Förra året sökte över 625 000 personer asyl i något av EU:s länder. Årets siffra väntas bli mångdubbel.

Enligt gällande regler ska flyktingarna söka asyl i det första EU-land de kommer till. Det systemet har brutit samman eftersom den absoluta merparten först ­anländer till Grekland, ­Italien eller Cypern.

Förra året tog Tyskland emot nära var tredje asylsökande. I Sverige hamnade 13 procent. Italien och Frankrike tog hand om en tiondel var.

Nu diskuteras, för vilken gång i ordningen, att länderna ska dela på flyktingbördan. Antalet ska fördelas med hänsyn tagen till bland annat välstånd och hur många flyktingar landet redan tagit emot.

Tas det emot med applåder? Givetvis inte. Fyra länder vägrar vara med i ett kvotsystem: Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien.
Vad sätter EU emot? Det återstår att se. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har visserligen föreslagit att länder som inte tar emot flyktingar ska betala böter till EU-kassan. Det kommer inte att förverkligas.

EU är ett samarbete som ­bygger på värderingar och som kom till för andra världskrigets bottenlösa misär inte skulle återupprepas. Dess ledare borde försvara dessa värde­ringar, inte i stort sett stillatigande se på när några medlemsländer struntar i dem.

Visa tänderna. Dundra. Huta åt. Annars kan man få uppfattningen att det faktiskt är okej att diskriminera människor och vägra uppträda humant. Även i EU.

5 saker att hålla koll på i veckan

Nytt krismöte om flyktingarna

Vid extrainkallat möte i morgon ska EU:s inrikesministrar åter diskutera katastrofen. De största flyktingströmmarna sedan andra världskriget är inte bara en humanitär katastrof utan lamslår också EU-samarbetet. Generositeten brister, så att säga, i vissa länder.

Riksdagen öppnar igen

Upprop av ledamöterna, ceremoni i kammaren, ­mingel - och självfallet Stefan Löfvens nya regeringsförklaring, den andra i ordningen för hans del. Efter sommaruppehållet öppnar riksdagen igen vilket automatiskt betyder att det hettar till i politiken. Nu vill alla visa framfötterna.

Dagen för ozonskiktets bevarande

FN öronmärker många dagar och onsdagen ägnas åt ozonskiktet. Uttunningen var en het fråga på 1980-talet. Men i det internationella Montrealprotokollet 1987 begränsades utsläppen som orsakande den. Det ledde till att uttunningen i Europa stannade på 5-10 %.

Konst är politik

Den kontroversielle konstnären Ai Weiwei är i högsta grad politisk och har retat upp den kinesiska ledningen. Men det hindrar inte Royal Academy i London att visa hans konst, ­invigning på lördag. Ai fick ­nyligen tillbaka sitt pass efter fyra år i husarrest, anklagad för bland annat skattebrott.

Än lever Folke

Folke Bernadotte är en av världens mest kända svenskar. I veckan inviger kronprinsessan Victoria en utställning till hans minne på Medelhavsmuseet i Stockholm. På uppdrag av Röda korset organiserade han evakueringen från Tyskland av tiotusentals krigs- och lägerfångar till Sverige.