Ett svårslaget lapptäcke – som dessutom dämpar sysselsättningen

KOLUMNISTER

Regeringen har jobben överst på dagordningen.

Men deras skattehöjningar dämpar sysselsättningen.

Det erkänner de själva i den nya budgeten.

Finansminister Magdalena Andersson (S).
Foto: Björn Lindahl
Finansminister Magdalena Andersson (S).

Regeringen firar inte några triumfer hos väljarna. Både Miljöpartiet och Socialdemokraterna har i dag ett betydligt lägre stöd än i valet för ett år sedan.

Finansminister Magdalena Anderssons (S) nya budget kommer inte leda till några förbättringar, i alla fall inte på den punkten. Den är ett svårslaget lapptäcke som till råga på allt dras med vissa logiska brister.

Enligt en tabell på sidan 534 förlorar dessutom en majoritet av väljarna på regeringens politik. Sex av tio får se sina disponibla inkomster sänkta nästa år. Män förlorar, helt följdriktigt eftersom de har högre inkomster, mer än kvinnor.
Segrarna i årets budget är enligt regeringens egna uträkningar de fyra tiondelar som tjänar minst. Men det finns ingen större anledning ens för dem att slå klackarna i taket. Höjningen av inkomsten efter skatt varierar från 0,11 till 1,64 procent, mest till dem som tjänar absolut minst.

Som en glad vinkning till väljarna har budgeten alltså stora brister. De som har det mest knapert kommer inte att tycka att de får tillräckligt. De som tjänar mer har sannolikt svårt att förstå att de måste betala för att byta regering.

Men dessutom motverkar budgeten regeringens egna syften. Dess främsta mål är att minska arbetslösheten till EU:s lägsta senast 2020.

Men de skattehöjningar som regeringen föreslår, och som riksdagen kommer att godkänna, minskar arbetsutbudet. ”Det förväntas till viss del dämpa utvecklingen av antalet arbetade timmar och BNP”, skriver regeringen i budgeten.

I stället för att öka arbetsutbudet, vilket är normalt att regeringar vill göra, minskar den nuvarande regeringen det.
Man kan tycka det är fel, man kan tycka att det är rätt. Men skattehöjningarna minskar i alla fall budgetunderskottet. Från 75 miljarder förra året till 40 miljarder nästa år.

Men de höjda skatterna betyder också att chansen att regeringen når sitt jobbmål minskar. Enligt de egna prognoserna minskar arbetslösheten successivt från 7,6 procent i genomsnitt i år till 6,2 procent 2019, året innan Sverige ska ha lägst arbetslöshet i hela EU.

Tyskland har för närvarande EU:s lägsta arbetslöshet, där går 4,7 procent utan jobb. Att på ett enda år ta sig från 6,2 procent till 4,7 är i princip omöjligt.

För att nå målet måste alltså regeringen lägga på både ett och två kol och kanske hälla på lite bensin också. Annars kommer det inte att gå.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna infriar vallöftet om sänkt skatt för pensionärer. Men varför i hela friden tar de tillbaka det med andra handen? Pensionärer som tjänar upp till 20 000 kronor i månaden får sänkt skatt med upp till 250 kronor i månaden. Samtidigt blir hemtjänsten dyrare, den högsta höjningen är 209 kronor i månaden.
Alla som tjänar mer än 38 000 kronor i månaden får höjd inkomstskatt. Marginalskatten, skatten på den senast intjänade hundralappen, ökar till 60 procent. Det är nytt världsrekord enligt Ekonomifakta. Det betyder att människor med högre inkomster får behålla 40 procent av en löneökning.

När ”århundradets skattereform” sjösattes för två decennier sedan var ett av mottona ”hälften kvar”, att man skulle få behålla åtminstone hälften av löneökningen. Det är inte längre aktuellt.

Ett svårbegripligt besked från regeringen är att det ska kosta mer att spara. Räntan är numera nästan obefintlig. Ändå höjs skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar med två miljarder. Är det rätt signal till ett folk där många belånat sig till skorstensstocken? Skulle inte tro det.