EU hotar Storbritannien - vi förhandlar inte

Först måste ni lämna in avskedsansökan

Toppmötet kommer att skärpa tonen mot britterna.
Foto: AFP/TT
Toppmötet kommer att skärpa tonen mot britterna.
KOLUMNISTER

EU:s ledare hotar nu Storbritannien. Deras försök att köpa sig förhandlingsutrymme mottas med en iskall hand och förtäckt hot.

– Vi förhandlar inte en enda sekund med er innan ni lämnat in utträdesansökan.

I morgon eftermiddag samlas EU:s ledare till ett toppmöte i Bryssel. Men Storbritanniens premiärminister David Cameron kommer inte till mötets formella delar. Han deltar bara i middagen då Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen ska diskuteras. Sedan flyger han hem till London.

Enligt artikel 50 i EU-fördraget ska ett utträde ur unionen förhandlas fram under två år räknat från den dag som landet som vill gå ur formellt anmäler det till Bryssel. Tiden kan förlängas, men bara genom ett enhälligt beslut och det är inte säkert att det finns förutsättningar för det.

När David Cameron på midsommarnattens morgon erkände att han tillhörde den förlorande sidan i folkomröstningarna och att han slutar som premiärminister gjorde han också en markering. Han sade att det blir hans efterträdare, som utses i oktober, som ska lämna in utträdesansökan.

Det har tolkats som att Storbritannien försöker köpa sig mer tid än de utmätta två åren. Att de räknar med att utträdesförhandlingarna kan starta trots att ansökan inte nått Bryssel.

Under helgen har rader av EU:s ledare poängterat att de vill ha ansökan så snart som möjligt. Storbritannien har svarat med att den kommer när den nye premiärministern är på plats.

Men det är ingenting som EU:s övriga 27 medlemmar sväljer. Tvärtom kommer toppmötet att skärpa tonen mot britterna. I ett uttalande kommer stats- och regeringscheferna att slå fast att förhandlingarna inte startar förrän ansökan finns. Inte en sekund tidigare.

Alltså kommer britterna att misslyckas att köpa sig tid till längre förhandlingar än fördraget medger. Det kommer de inte att gilla.

Det brittiska beslutet att lämna EU sönderfaller i två delar. Dels utträdesförhandlingarna som sköts av Europeiska rådet, det vill säga medlemsländernas regeringar och deras gemensamma sekretariat.

Den andra delen gäller ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien som åtminstone reglerar handeln mellan den forna medlemsstaten och EU:s 27 medlemmar. Det sköts av kommissionen och kommer att ta längre tid att förhandla klart. Ingen vet hur omfattande det blir.

En sak är säker, Storbritannien kommer inte att få del av de så kallade ”fyra friheterna”, det fria flödet av arbetskraft, kapital, varor och tjänster. För det krävs att man är medlem i EU eller, som exempelvis Norge, i EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det är inte aktuellt för Storbritanniens del eftersom de är emot fri rörelse för arbetskraft.

Storbritanniens EU-kommissionär Jonathan Hill, som ansvarar för finansmarknadsfrågor, hoppade av i helgen. Hans efterträdare kommer att utses av David Camerons efterträdare som Toryledare och premiärminister. Alltså först sent i höstas.

De brittiska ledamöterna av EU-parlamentet kommer att lämna parlamentet när Storbritannien gör det. De är 73 till antalet och kommer att fördelas ut proportionerligt till de andra medlemsländerna. Sverige får ytterligare ett mandat utöver dagens 20.