Det var tjo faderittan - men inte så mycket mer

1 av 3
KOLUMNISTER

Om svenska folket legat sömnlöst och undrat vilket inflytande Sverigedemokraterna får efter nästa val existerar nu ett svar.

Inget parti tänker regera med Jimmie Åkessons aktiva stöd.

Säsongens första partiledardebatt, nästa hålls redan på onsdag i riksdagen, i SVT blev en bitsk, på gränsen till övertaggad tillställning. Om tillfredsställelse över de egna förslagen och missbelåtenhet med motståndarnas vore synonymt med bra politik skulle Sverige ligga i världsklass.

Men trots det gavs inte särskilt många nya besked under debatten och det kanske inte heller var att vänta. Ett av de få var att Sverigedemokraterna vill ha en folkomröstning om svenskt medlemskap i Nato. Entusiasmen bland de övriga för det var obefintlig, svaret från svenska folket riskerar ju att bli helt fel.

■ ■ ■

Regeringsfrågan, förra veckans stora fråga, fick rejält med utrymme. Och det man kan konstatera är att alla partier säger att de inte vill samarbeta med Sverigedemokraterna och alltså inte vill regera med deras aktiva stöd. Anna Kinberg Batra (M) tycker visserligen inte att Stefan Löfven (S) ger besked på den punkten och vice versa. Men det måste man nog ändå säga att de har gjort.

Däremot kommer Alliansen att rösta emot Stefan Löfven som statsminister i riksdagens första statsministeromröstning även om de rödgröna blir större än de fyra borgerliga partierna. Detta för att tvinga fram en talmansrunda om hur den framtida regeringen ska se ut.

Motsvarande besked har Stefan Löfven inte gett. Men Socialdemokraterna brukar regelmässigt rösta emot alla regeringschefer som inte kommer från det egna partier. Det gjorde de exempelvis 2006.

■ ■ ■

Belåtenhet över den egna politiken manifesterades tydligast av Stefan Löfven och hans vapendragare Gustav Fridolin. Sedan de bildade regering har arbetslösheten sjunkit från åtta procent för att nästa år vara nere på 6,3 procent av arbetskraften.

Det är visserligen sant. Men de undvek att tala om att Sverige bara har regerats med deras budget som grund i tio månader. Innan dess var det Alliansens.

De förtiger också att världen gick igenom sin djupaste ekonomiska kris under efterkrigstiden efter kraschen i amerikanska Lehman brothers 2008. Det djupfryste världsekonomin under lång tid och först nu börjar effekterna att klinga av.

Men att man själv ska blottlägga svagheten i sin argumentation är kanske för mycket begärt. Men varför påpekade inte Kinberg Batra, Björklund, Lööf eller Busch Thor det? Konstigt.

■ ■ ■

Löfven och Jimmie Åkesson rök ihop rejält. Löfven kallade SD för nazistiskt (vilket han tog tillbaka efter debatten) och Åkesson hävdade att det enda statsministern kunde häva ur sig var ”en massa fula ord”. Det var inte underhållande, det var ett lågvattenmärke.

■ ■ ■

Debattens andra halvlek, när de flesta tv-tittare redan stängt av, gick i något lugnare tempo och då blev det också mer sagt. Både Centern, KD, Liberalerna och Vänsterpartiet tycker att det är inhumant att Sverige satt stopp för familjeåterföreningar för flyktingar. Övriga partier talade om ordning och reda. Jo, men ibland kan det bli för mycket av den varan.

Som Jan Björklund (L) påpekade har svängningarna på det här området varit mycket kraftiga.

– Pendeln slår så hårt. Vi behöver en kombination av humanism och realism.

Det var tjo faderittan. Men inte så mycket mer.