Hur rädda ska vi vara för ryssen? Här har du svaret

Putin.
Foto: TT
Putin.
KOLUMNISTER

Ryssland genomför nu åtgärder som varit otänkbara för fem år sedan.

De invaderar ett land och införlivar det på nolltid i sitt eget. De placerar ut krigsfartyg som kan skjuta långdistansrobotar med kärnvapen över stora delar av Europa.

Hur rädda ska vi vara?

Med all respekt för att jag inte är någon militäranalytiker har jag plöjt igenom mängder av information om det nya, aggressiva Ryssland.

Och det finns mycket att oroas över. För snart tre år sedan lade Ryssland beslag på Krimhalvön, då en del av Ukraina. Efter en ifrågasatt folkomröstning införlivades halvön i den ryska federationen.

I tisdags kväll passerade två ryska korvetter genom Stora Bält, sannolikt på väg till den ryska marinbasen i Kaliningrad, söder om Litauen. Fartygen ska ingå i en nyinrättad enhet i Östersjön som före 2020 ska utökas med ytterligare tre fartyg.

De är utrustade med långdistansrobotar med en räckvidd på upp till 260 mil, alltså över stora delar av Europa. Korvetterna kan kärnvapenbestyckas.

Förra året sade Ryssland upp ett 13 år gammalt avtal med USA om att skydda och avveckla sina kärnvapen. De deltar i kriget i Syrien där de stödjer diktatorn al-Assad, den blodiga konflikten med Ukraina där bland annat ett civilt flygplan med nära 300 personer ombord skjöts ner av en rysk raket och genomför fejkade attacker med krigsflyg mot svenskt territorium.

Dessutom anklagar amerikanska myndigheter Ryssland för att ligga bakom hackade mejlkonton och läckor till Wikileak, alltså en form av hybridkrig som syftar till att ställa till så stor oreda som möjligt.

Listan på de ryska ambitionerna att skapa osäkerhet och instabilitet kan göras hur lång som helst. En relevant fråga är därför hur rädda vi ska vara.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade tidigare i veckan under militäralliansens försvarsministermöte i Bryssel så här:

– Ryssland har tredubblat försvarsutgifterna, investerat kraftigt i modern militär utrustning, genomför stora oannonserade övningar nära Natos gränser – och viktigast av allt: visat att det använder militär styrka mot sina grannar.

Inget direkt svar på frågan men lugn låter Natochefen inte.

Finlands försvarsminister Jussi Niinistö säger i en intervju med Svenska Dagbladet:

– Något dåligt kan hända, inte avsiktligt, men det kan hända. Vi ska vara mer försiktiga i de här frågorna. Inte låta oss provoceras av någon annan.

Inte heller han låter lugn.

Men den svenske statsministern Stefan Löfven (S) är det. I SVT:s morgonsoffa slog han fast att det inte är någon större dramatik:

– Sverige har inget direkt hot mot vårt land. Men spänningarna i vår omvärld ökar och därför agerar vi utifrån det.

Man kan väl sammanfatta med att ingen vet hur ängsliga vi ska vara. Och framför allt vill ansvariga inte spä på den eventuella oro som finns.

Nato bestämde sig i redan i somras för att sätta upp fyra nya bataljoner i Baltikum och Polen. Sexton länder bidrar med omkring 4 000 soldater från 2017 och ska användas i avskräckande syfte. Oron finns alltså, annars skulle det inte bli några nya bataljoner.

Man tror att korvetterna i Östersjön är ett svar på det beslutet. Så kan det vara. Men man måste också hålla i minnet att det är viktigt för Ryssland att skydda sina transporter genom Östersjön, bland annat oljeexporten.

Ingen vet vad Vladimir Putin vill utom att han vill återupprätta Ryssland som militärmakt och skapa så mycket osäkerhet som det bara är möjligt. Utan mer detaljerad kunskap vet vi inte hur rädda vi ska vara. Sorry folks, tydligare blir inte svaret.