Nu ska eleverna fatta varför de går i gymnasiet

KOLUMNISTER

Om man sammanfattar nya gymnasieutredningen med ett par ord så är det slut på a la carte-matsedeln. Man ska inte ta det man vill, utan det man behöver.

Eleverna ska dessutom förstå varför de går i gymnasiet och hur viktigt det är för deras framtid.

Den som inte går ut gymnasiet skaffar sig stora problem. Man blir inte gångbar på arbetsmarknaden och är inte behörig till högre studier. Öken, alltså.

Trots det lämnar en tredjedel av eleverna gymnasiet utan komplett utbildning. Det är ett underbetyg till undervisningen eftersom eleverna uppenbarligen inte tycker att den är tillräckligt relevant.

Det har utredaren Helén Ängmo, till vardags chef för Skolinspektionen, tagit fasta på i den utredning som hon nu lämnat över till gymnasieminister Anna Ekström (S).

Det ska vara slut på hattandet och fragmentariseringen genom att kursbetygen dumpas och ersätts av ämnesbetyg (mer om det senare). Skoldagen ska vara sammanhållen, det betyder att det är slut på lediga halv- eller heldagar eller alltför många håltimmar.

Undervisningstiden utökas, framför allt i de yrkesförberedande programmen. Och gymnasieskolan ska framstå som obligatorisk, även om den till formen inte är det.

Avsikten med de föreslagna förändringarna är att även undervisningens organisation gör det tydligt för eleverna hur viktigt gymnasiet är. Det finns ingen a la carte-matsedel. Det har det väl i sanningens namn inte gjort tidigare heller men eleverna har genom gymnasiets fragmenterade organisation lätt kunnat få den uppfattningen.

För att motarbeta den ganska farliga missuppfattningen föreslås en rad förändringar. Det här är de viktigaste:

Gymnasiet blir, om utredaren får som hon vill, även fortsatt frivilligt. Men i skollagen skrivs in att målet är att alla ska börja och sluta i gymnasiet.

Det här är en smidig medelväg. Socialdemokraterna vill ju att gymnasiet ska vara obligatoriskt. Men det finns inga som helst möjligheter att tvinga den som fyllt 18 att gå i skolan. Därför är samhällets signaler viktiga, rentav grundläggande, om man verkligen vill att alla ska gå ut gymnasiet.

Övergången mellan högstadiet och gymnasiet ska underlättas genom att det görs en överlämning för varje elev. I gymnasiet ska varje elev har en mentor. Klarar eleven inte målen kan ett fjärde gymnasieår bli aktuellt.

De yrkesförberedande programmen i gymnasiet ska i normalfallet ge högskolekompetens. Men man ska kunna välja bort det om man vill. S har länge drivit att de ska ge rätt att gå vidare till högskolan.

Till sist den inflammerade betygsfrågan. Kritiken mot kursbetygen har tilltagit på senare år. Nu föreslås att de ersätts av ämnesbetyg, alltså att avgångsbetyget innehåller ett omdöme om elevens prestationer under hela gymnasietiden.

Nu upplever många, rätt eller fel, att de får slutbetyget redan i årskurs ett. Det har lett till ökad stress.

Men frågan måste utredas ytterligare så några nya betyg lär det inte bli förrän tidigast 2020. Men som så ofta är det kanske bättre sent än aldrig.