Döden borde inte vara ovanlig för byråkrater

KOLUMNISTER
Det fordras en ganska stor portion framåtanda och envishet för att ta sig fram i den svenska byråkratin - även när det gäller döden.
Det fordras en ganska stor portion framåtanda och envishet för att ta sig fram i den svenska byråkratin - även när det gäller döden.

Svensk byråkrati hävdar att den är bland de mest effektiva i världen.

Det ger rysningar med ­tanke på hur det i så fall står till på ­andra håll.

Svenska myndigheter är nämligen inte alls så kundtillvända, användarvänliga eller effektiva som de ger sig ut för att vara.

Min mamma dog nyligen och det har lett till en kaskad av myndighetskontakter som jag gärna hade velat vara utan.

Det började med att det inte gick att göra en adressändring för henne eller hennes dödsbo, eftersom hon bott på ett kollektivt boende, det vill ­säga ett helt vanligt äldre­boende.

Argumentet att brev adresserade till henne, precis som alla andra brev, toppas av hennes namn bet ­inte alls. Att Svensk adressändring klarar av att eftersända post från andra flerfamiljsboenden är motsägelsefullt. De har ju ­också kollektiva adresser.

Nästa stötesten var SEB, en privat byråkrati. Efter två ­telefonsamtal, med en sammanlagd kötid på dryga timmen, och två personliga besök på ett kontor, fick jag det jag frågat efter.

Ett konto­utdrag från mammas dödsdag och ny adress för dödsboet.

Det senare gick inte att göra per ­telefon, det tidigare resulterade i två fall i papper som jag aldrig bett om och dessutom redan hade.

Men den mest överväldigande upplevelsen gäller kontakterna med Lantmäteriet. Mamma fick två månader efter att hon avled besked om att hon senare, oklart när, skulle kallas till en lantmäteriförrättning gällande en samfällighet.

När jag mejlade till tjänstgörande lantmätare för att berätta att mamma ett: var död två: alltså inte fanns på angiven adress men att hennes dödsbo kunde nås på en annan, gjorde jag det för att underlätta för Lantmäteriet.

Annars skulle de så småningom få lägga ner en väldig massa jobb på att spåra upp dödsboets verkliga hemvist.

Fick jag någon reaktion? Självklart inte, inte ens att mejlet var mottaget.

Efter ett par dagar ringde jag till Lantmäteriet och bad att få tala med ansvarig avdelning för att göra ändringen.

Femtio minuter senare, efter kontakt med fyra olika avdelningar, varav tre kopplade mig vidare ut i etern, svarade en person som i alla fall var hjälpsam. Men inte heller hon kunde hjälpa till.

Svenska byråkratier, vare sig de är offentliga eller privata, har inte kundfokus när det inte handlar om att sälja, exempelvis lån eller avstyckningar. Det fordras en ganska stor portion framåtanda och envishet för att ta sig fram - även i de enklaste av ärenden.

Och dödsfall borde vara ett ganska vanligt bestyr. Förra året inträffade det vid 91 000 tillfällen.

5 saker att hålla koll på i veckan

Parfymfritt, om jag får be

Bara så att ni vet det, ­nästa vecka är det parfymfria veckan. Det är Astma- och ­allergiförbundet som står bakom evenemanget som jag stödjer till fullo. Det är många av oss som får ­smällande ­huvudvärk eller svårt att ­andas av starka dofter. Det gäller även tvättmedel.

Då håller vi andan

Natten mellan tisdag och onsdag håller hela världen ­andan. Sent på natten vet vi med stor sannolikhet vem som blir USA:s nästa president, ­Hillary Clinton eller Donald Trump. De flesta med någon form av vett i huvudet hoppas på att Hillary tar hem det före den kvinno­förnedrande skrävlaren.

Fortsatta välfärdsvinster

I övermorgon läggs den omdiskuterade utredningen om att begränsa vinster i välfärden fram. Dess förslag är av allt att döma redan överspelade. Alliansen och SD följer Annie Lööf-linjen. Kvalitet i verksamheten först, bestraffningar för den som inte når uppsatta mål.

Inga ljusare tider

Krisdrabbade Miljöpartiet har kommun- och landstingsdagar nästa helg. Det är första gången partiet har en stor samling sedan språkröret Åsa Romson ersattes av Isabella Lövin och en tredjedel av MP-ministrarna lämnade regeringen. Men opinionssiffrorna är fortfarande under all kritik.

Ett år har redan gått

Årsminnet av terrordåden i Paris som krävde 130 människoliv hålls på söndag. 89 av de döda och 300 av omkring 350 skadade befann sig i konsertlokalen Bataclan. Några månader senare genomfördes dåden i Bryssel och i somras i Nice. Ett riktigt mörkt år för ­europeisk säkerhet.