”Estetiska sektorn” kan ge men för livet

Läs Monica Gunnes krönika

KOLUMNISTER

Läppar, pannor, ögon, mungipor. Botox, fillers, IPL, kirurgi. Varför denna uppgradering? Och var ska det hela sluta?

Jag minns sjuttiotalet. Då var det inte så petnoga med hur man såg ut. Då gick det an att ha såsfläckar på blusen och man kunde vända t-tröjan ut och in. Ingen brydde sig om ett malhål i koftan eller om träskorna var sneda.

Det var inget smink och det var okej med hår. Hår på benen. Hår i ansiktet. Hår under armarna.

Halleluja, vilken tid.

En dag rämnade idyllen. Det var TV4:as kvinnliga nyhetsuppläsare och ”hallåor” som hade fattat att en ny och glamorös look var i antågande. Och den nya kanalens kvinnor gjorde på något sätt ett både utslätat och åtråvärt intryck. Tuschade ögon, röda läppar, feta axelvaddar och friserat hår.

Tja, sen var det bara för alla oss andra att uppgradera oss. Att köpa mousse, rakhyvel och concealer.

Och från 1990-talets början har skönhetsindustrin vuxit ungefär som en flock dinosaurier som har obegränsat med mat och inga naturliga fiender.

Men uppgraderingen har en baksida.

En gråsvart baksida.

I Storbritannien vänder sig allt fler patienter till advokat för att få rätt mot kosmetikens ”cowboys”: oseriösa läkare och andra som sätter botoxsprutan på fel ställe.

Man klagar på knölar och ”konstigheter” i läppar och kinder. Man har fått ärr, ”anktrutar” och uppspärrade Mr Spock-ögon. Man har fått första gradens brännskador av laserbehandlingar.

I Sverige finns ännu ingen skyldighet att anmäla felbehandlingar inom den ”estetiska sektorn” och därför finns det inte heller någon tillförlitlig statistik på knölar, mungipor som hänger och ögonlock som inte går att stänga. Jag kollade årets anmälningar till HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Och där ropade några olyckliga kvinnor från sidorna. Här är två av sex röster:

Sofia, 22, som gjort en ”total näsplastik”:

”Jag har nästäppa och brosk. Min näsa är osymmetrisk.”

Ellen, 58, som opererat sina mungipor för att hon inte skulle se så ”sur ut”:

”Mina smärtor är outhärdliga. Det bränner som eld i ansiktet och det är som om tusen bålgetingar sticker mig samtidigt. Det känns som om ansiktet ska krackelera. Jag sitter med två ispåsar mot ansiktet. Ingen smärtlindring.”