Varför heter alla torskar peter?

Läs Natalia Kazmierskas kolumn

KOLUMNISTER

Enligt en drygt tio år gammal undersökning från Folkhälsoinstitutet ska var sjätte svensk man ­någon gång ha köpt sex.

Men varför heter de Peter allihop?

Det var en prostituerad kvinna i Stockholm som berättade det för mig. Hon hade sålt sex i många år, och hade en liten lokal där hon tog emot kunderna. Utåt sett, både i skyltfönstret och i årsredovisningen, var det en fotvårdssalong som erbjöd behandling mot vårtor och nagelsvamp. Där inne luktade det svagt av Ajax och parfym.

Hon visade upp sina arbetskläder: lackklänningar i rött och svart, läkarrockar och pumps. Behåll strumporna på, stod det på en lapp ovanför den kliniska sjukhusbritsen.

Jag skulle göra ett reportage om sexköpslagens tioårsjubileum, och minns situationer som sa mycket mer om det här yrkets kassa arbetsvillkor än latexdräkterna.

En tidig morgon köpte jag med mig frukostfika på vägen till fotvårdssalongen, där vi skulle ses innan första kunden kom. Hon stirrade häpet på lattemuggen jag ställde fram på bordet och undrade, uppriktigt förvånad, var den verkligen till henne? Som om det här med att bli bjuden, även på en sketen kaffe, var något som ytterst sällan förekom i hennes vardag.

En annan gång visade hon pepparsprayen som hon alltid hade redo i fickan. Aldrig någonsin med torskarna, vågade hon vända ryggen till. Och så var det, det här med Peter.

Telefonen i fotvårdssalongen ringde stup i ett och önskemålen i andra änden var i stort sett alltid identiska, som på en pizzeria en söndagseftermiddag ungefär. Jovisst, var det helt vanliga män som kom till henne, intygade kvinnan. Chefer, pensionärer och småbarnspappor på tjänsteresor, stammisar, singlar och lyckligt gifta. Men en sak var lite konstig.

Nästan alla kallar sig för Peter, berättade hon. Om det nu inte kryllar av kåta Petrar där ute, vägrade alltså minst 80 procent av alla hennes kunder att uppge sitt riktiga namn utan drog till med Peter i stället.

Vi skrattade lite åt det där. Vad sjutton är det med den där töntiga täckmanteln? Varför inte Erik, Anders eller Bosse? Eller är det något med just Peter som får torskar att känna sig lite snygga och erotiska när de står där, med strumporna på? Liksom lite coolare än en simpel torsk?

För den som har hängt med i sommarens sexköpsskandaler låter heta Peter hur som helst bekant.

Den dömde, före detta polischefen Göran Lindberg smög omkring som Peter, berättade en av kvinnorna som vittnade i rättegången mot honom. Och enligt Anna, som i denna tidning hävdar att hon sålt sex till Sven Otto Littorin, kallade sig även den förre arbetsmarknadsministern för just – Peter! Det andra de hade gemensamt var att de var två helt vanliga, svenska män – med pengar och makt.

FAKTA

PS.

Att Åsne Seierstad dömdes att betala skadestånd till en av Kabul-bokhandlarens fruar är svårt att invända mot. Men nu kanske vi kan prata om en annan sorts journalistik också, en som aldrig ifrågasätts, kritiseras eller granskas? Genren Viktiga Män Som Berättar Sanningar Om Sverige (nu senast i en stort uppslagen artikelserie i SvD). Det är alltid samma gamla visa: folkhemmet, mansperspektivet och det extremt pompösa tilltalet. Fast för journalister som Can, Zaremba eller Tamas är väl tolkningsföreträde en självklarhet.