Kolumn

Natalia Kazmierska

Kolumnister

Finns det strippstänger i varenda radhus i dag?

En kompis till mig dejtade nyligen en ensamstående småbarnsmamma med en speciell hobby: det visade sig att hon hade en strippstång monterad hemma i vardagsrummet. ”Jag tyckte det var lite spännande först. Innan jag sett henne använda den”, berättade min kompis.

”Sen var det lika upphetsande eller upprörande som om hon haft ett par hantlar hemma”.

Alla hade dock inte samma liberala inställning till att mamman utövade den nya träningsformen pole dance, eller stripp-gympa. Föräldrar till barnens kamrater var skeptiska mot att stången även användes som lek- och klätterredskap. Och varje gång hantverkare eller fastighetsskötaren kom för att fixa något blev det pinsam stämning – folk kunde ju tro att hon var porrstjärna.

Ursäkta om jag inte riktigt hängt med i den här utvecklingen – men finns det strippstänger i var och vartannat radhus numera?

I Clas Ohlson-liknande butiker på nätet kan man i alla fall välja bland en uppsjö av blanka pinnar för hemmabruk.

Här finns riktiga nördpålar med olika sorters roterande kullager, bottenspända mekanismer, unika justeringssystem, täckrör, termoplastiska grepp-pulver, elektroniska ytbehandlingar i T-guld och X-joint-teknologi för ”blixtsnabb installation och montering”. Många gym erbjuder kurser i allt från strip’n’ robics till strip chair och umbrella strip, det vill säga sensuell dans med stol eller paraply.

Och när en internationell pole dance-tävling nyligen gick av stapeln i Stockholm uppträdde den folkliga Mello-artisten Sara Lumholdt, som blivit något av stångsnurrens ansikte utåt.

Att sporten en gång haft sitt ursprung i nattöppna källarlokaler med mörka rutor, privata bås och svindyr folköl, verkar ingen vilja röra vid. De där horderna av svenska ”extremfeminister”, som exempelvis Julian Assanges advokater brukar hojta om, har inte direkt rasat mot fenomenet.

Porrklubbarna känns ju rätt avlägsna när man ser glada hurtbullar i cykelbyxor svinga sig kring stången.

Men i USA applåderar sexbranschen åt att striptease blivit mainstream i fräscha fitnesslokaler. Och det allra trendigaste i London för tillfället är att få en lap dance på nattklubben The Box i Soho, en dekadent strippshow med cirkusinslag, som till och med fått besök av kungligheter som prins Harry. Säkert festligt – men också ett sätt att göra sunkig strippkultur rumsren.

Det finns dock en skillnad mellan den gamla vanliga utfläkningen av kvinnokroppen och den svettiga stripp-gympan i motionssalen: någon annan håller i plånboken.

På de dyra gymmen är det ju de dansande kvinnorna, och inte männen, som betalar.

FAKTA

Apropå ...

... konsumtion av kvinnokroppen. Babyfabrik låter gulligare än vad det är. Men när polisen slog till mot kliniken i Thailand där

gravida surrogatmammor hölls fångna blev det tydligt att detta

är en industri, där fattiga kvinnor

används som avelsdjur.

PS.

Hon står lite bakom patriarken på bilderna från radhuset i Vällingby. Borde inte Lisbet Palme få mer cred för sitt bidrag till den svenska familjepolitiken? Enligt filmaren Jonas

Simas dokumentär Lisbet var hon en radikal tänkare som

inspirerade Olof Palme.