Nej, revolutioner ser aldrig ut som på den vita duken

KOLUMNISTER

Får jag se en till punkbild på en ukrainsk demonstrant med kastrullhjälm och spikklubba så kommer jag personligen att ställa Mad Max-filmteamet till svars.

Jag vet inte om det är på grund av min uppväxt i skuggan av kommunistbetongen, men jag är nämligen immun mot sådan revolutionsromantik.

För mig är det finare att knyta näven i byxfickan än bygga barrikader. Jag beundrar organiserade föreningsmänniskor, inte upploppsmakare. Från min barndom minns jag med värme antikommunister som protesterade med stillsamma grafiska blad och ­poesi.

”Revolutionsromantiker” brukar vara ett skällsord som högern spottar på vänsterfolk. Men kring de alltmer urspårade gatuprotesterna i Kiev så är det snarare den svenska högern som stått och hejat på. Flera svenska politiker – som sällan ses i demonstrationståg på hemmaplan – har själva åkt ner till Ukraina och hållit brandtal bland bildäcken på det ockuperade Maidan.

Även när uppeldade folkmassor började krossa Leninstatyer med sten­släggor beskrevs protest­erna som ”fredliga”.

Som om det bara är härligt med revolutionärer, så länge de samlas på stora torg i öst. ”En musikfesti­val” jublade en kristdemokratisk kommunpolitiker på plats i Kiev innan jul.

Och nu verkar alla förvånade över att det slutade i kaos, våld och brutalitet.

Som om det inte alltid gör det.

”Det ser nästan ut som på film” förklarade en bildbyråchef från Getty Images det ständiga inflödet av dramatiska Kievfoton.

Kombinationen av vinterljus, bilbränder och människor i retro-gasmasker har skapat en speciell estetik kring upproret, menade han i tidningen British Journal of Photography. Något som har varit väldigt gynnsamt för fotojournalistiken. Man behöver inte ens Photoshop.

Urcoola bilder som för tankarna till gamla dystopiska Mel Gibson-filmer pryder nu alla internationella medier. Fast vad de egentligen säger oss blir allt svårare att förstå.

För bakom den snygga ­estetiken är ju revolutionen grådaskig, ful.

I går gick president Janukovytj med på nyval och ­lovade frige oppositionsledaren Julija Tymosjenko – men betyder det att problemen är lösta? Det finns det ingen som tror. Vilka som gömmer sig bakom masker och krypskyttarnas gevärssikten är höljt i dunkel.

Det enda man vet säkert är att Kiev drabbats av sorgen, skräcken och våldets meningslöshet.