Kolumn

Oisin Cantwell

De verkliga offren: Sveriges muslimer

KOLUMNISTER

Lars Vilks är en ganska jobbig provokatör.

Men det är givetvis oacceptabelt att attackera och skalla honom.

Överfallet drabbar dessutom ytterst Sveriges muslimer.

Lars Vilks åker till Uppsala för att prata om yttrandefrihet och konst som provocerat genom åren och passar på att visa en film med nakna gaypar i Muhammed-masker som gjorts av den kontroversiella konstnären Sooreh Hera, vars konst tidigare plockats bort från sajten Youtube efter protester.

Det här är ett tilltag som kan provocera. Om detta är den notoriske bråkmakaren Vilks naturligtvis inte omedveten.

Dessbättre insåg även polisen faran och var på plats och kunde skydda konstnären när han attackerades.

Att han fick en dansk skalle i bröstet och sina glasögon sönderslagna har fått vissa röster i bloggosfären att applådera.

Vi ser samma pöbelmentalitet som hånskrattet då Italiens premiärminister Silvio Berlusconi för några månader sedan fick näsan krossad under ett möte.

Man behöver inte bo i ett land där både en statsminister och en utrikesminister mördats på öppen gata för att ha svårt att se det roliga i överfallet.

Vilks blev lite mörbultad men klarade sig glädjande nog hyfsat. Det här är ett överfall som drabbar andra än honom själv hårdare. Nämligen Sveriges muslimer, en grupp människor som av vissa redan i dag får skulden för allt elände i landet.

En inte alltför djärv gissning är att nazistgrupper inte kan motstå frestelsen att använda sig av händelserna i Uppsala i sitt dravel om den muslimska faran.

Och människor därute som inte vill lyssna på Säkerhetspolisens försäkringar om att det inte begås islamistiska terrorbrott i Sverige kommer inte att bli mer välvilligt inställda.

Vilks provokationer må vara irriterande – yttrandefriheten kan säkert försvaras på ett mer sofistikerat sätt än med taffligt ritade rondellhundar som sårar människor – men våld kan inte tolereras.

Detta är självklart. Mindre självklart för de två som greps och för mobben som hetsade dem är att denna attack är direkt kontraproduktiv och således ytterst farligare för dem själva än för Vilks.

Mycket dumt, för att uttrycka det milt.