Trafikverket hade kunnat skyffla bort tågkaoset

KOLUMNISTER

Vi stod och väntade i över nio år på tågen förra vintern.

Men kaoset hade till stor del kunnat undvikas.

Om det bara funnits något att skotta bort snön med, visar en ny rapport.

Trafikverket, en ny myndighet som startade i april i år, varvid Banverket och Vägverket försvann, ansvarar för att bland annat vägar och järnvägar fungerar.

Det är en ambitiös ung myndighet vars generaldirektör Gunnar Malm i går lät meddela att 400 miljoner kronor ska satsas på att tågen ska rulla nästa gång det snöar.

Den gångna, hemska, vintern resulterade i förseningar på 83 000 timmar, dubbelt så många som normalt.

83 000 timmar. Det betyder att vi stod och huttrade i nio år och sex månader i väntan på de förbannade tågen.

Det är lätt att raljera över detta faktum, men det är bara korkat att inte ha förståelse för att extremt väder leder till problem.

Läsningen av Trafikverkets analys av hur tågtrafiken kunde braka samman så totalt och vilka slutsatser som dras, framkallar icke desto mindre huvudvärk.

Förseningarna kostade samhället tre miljarder kronor. Det är mycket pengar. Det är lika mycket som ingår i statsminister Fredrik Reinfeldts senaste utspel: Ett nytt jobbpaket för arbetslösa.

De dystra siffrorna staplas på varandra. Antalet tåg som kom mer än en timme för sent ökade med 90 procent jämfört med året före. Vart femte tåg strulade. Hälften av alla förseningar hade kunnat undvikas.

I sin iver att hitta något glädjeämne i allt elände, utbrister författaren till rapporten att det är ”viktigt att komma ihåg att mer än hälften av alla tåg under perioden november till mars gick och kom fram enligt tidtabell”.

Det behövs ett betydande mått av välvilja för att hålla med om att detta skulle vara någonting positivt.

Vilka slutsatser dras då? Jo:

Det måste finnas snöslungor och annan utrustning för snöröjning på bangårdarna.

Entreprenörerna måste ha personal.

Endast hälften av alla växlar har värme. Det vore bra om vi gjorde något åt det.

Informationen måste bli bättre. Det håller inte att hemsidor och telefoner brakar samman när resenärer vill veta om och när deras tåg går.

Den nationella driftsledningen fungerar dåligt. Sverige har åtta regionala driftledningscentraler, alla utrustade med olika tekniska system. När de försöker samarbeta blir det pannkaka.

Rapporten förklarar också att ”majoriteten av de samhällsekonomiskt positiva effekterna drivs av ett mindre antal åtgärder i ett begränsat antal geografiska områden”.

Det är byråkratsvenska och betyder att om Trafikverket kavlar upp ärmarna och skottar bort snön i Stockholm med omnejd, så är mycket vunnet.

Vem som helst begriper att det är svårt att försvara en gigantisk snöröjningsjour som bara står och tickar pengar under de milda tio vintrar som kanske kommer.

Men det är uppseendeväckande att en stor del av kaoset berodde på att de ansvariga uppenbarligen har struntat i att Sverige är ett vinterland.