Åklagare tar hårdare tag mot näthat

KOLUMNISTER

Att ingen brydde sig om den viktiga nyhet som överåklagare Thomas Häggström presenterade i går säger möjligen någonting om vår tid.
Ni som använder nätet till att sprida lögner, rasism och sexfilmer på era ex har dock anledning att läsa denna text, ty ni löper i framtiden större risk att dömas för grovt förtal.

Den debatt som bröt ut om näthat efter terrordåden i Norge var viktig, men kom dessvärre i stor utsträckning att präglas av uppburna skribenters självömkan över elaka mejl i inkorgen.
Inte mycket sades om det grova förtal som varje dag sprids över nätet och som drabbar inte minst de unga: tonårsflickan som pekas ut som hora, pojken som blivit misshandlad och sedan skrattas ut.
I går presenterade Thomas Häggström, chef på åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm, rapporten "Trygghet på internet", en analys av vad de rättsvårdande myndigheterna har för möjligheter att stävja eländet.
Det är en både glädjande och deprimerande läsning.
Åklagarna har i någon mån varit bakbundna av att lagens bestämmelser om ärekränkning skrevs under en tid då ingen kunde tänka sig en teknikutveckling som ledde till att vem som helst med några snabba nedslag på datorns tangenter kan sprida vilken smörja som helst om människor till en hel värld.
Det är också ett brott där huvudregeln säger att det är den förtalade som ska väcka så kallat enskilt åtal, endast i undantagsfall ska staten driva fallet.
Så kommer det förbli, men åklagarna får nu tydliga direktiv att inte bagatellisera de grövsta exemplen.
Det kan behövas. Rapporten ger hårresande exempel på förtal de senaste åren som polisanmälts, men slängts i papperskorgen.
En person hade detaljerat påstått att en namngiven person gjort sig skyldig till mordförsök och begått stölder. Ärendet lades ned med flummig motivering.
En felaktigt utpekad pedofil och hans familj tvingades flytta till ett nytt bostadsområde. Ärendet nedlagt.
En man lade ut en bild på Facebook med två kvinnor och tre barn. Ett av barnen var mörkhyad och iklädd en blågul dräkt. ”Finn ett fel”, löd bildtexten. Skrattfest bland rasister i kommentarfältet. Åklagaren gjorde ingenting.
Nu får åklagarna direktiv att se allvarligare på fall där någon gjort sig skyldig till ”omfattande spridning” av följande:
Bilder eller uppgifter av sexuell art om den utpekade.
Påståenden om att någon gjort sig skyldig till grov brottslighet.
Andra uppgifter som ”riskerar den utpekades hela sociala existens”.
Häggstrom tror att rekommendationerna kommer att leda till fler åtal för grovt förtal, ett allvarligt brott som kan leda till upp till två års fängelse.
Det är utmärkt. Näthatet är ett samhällsproblem som måste stävjas. Näthatet har lett till självmord, till att människor tvingas överge sina hem.
Det finns dock ingen anledning att vara så naiv att tro att förtalet, skitsnacket och lögnerna på nätet försvinner med den här attitydförändringen.
Internet kommer att saneras först den dag samhället hittat strukturer för att hantera denna lavaström av illasinnad ryktesspridning.
Men detta initiativ från en åklagare är en utmärkt början.