Abortmotståndet måste tas på allvar

KOLUMNISTER

Stödet för den svenska abortlagstiftningen är för närvarande starkt.

Men motståndet flyttar fram sina positioner, vilket inte minst en hearing i Europaparlamentet i går vittnar om.

Att Diskrimineringsombudsmannen anser att det inte är diskriminering att inte ge barnmorskan som vägrar utföra aborter anställning är välkommet.

Glädjande är även DO:s tiosidiga pedagogiska genomgång av rättsläget, som är underlaget för beslutet att avsluta ärendet.

Efter att ha tragglat sig igenom svensk lag ger sig DO i kast med Europakonventionens bestämmelser om religionsfrihet, som gäller även i Sverige.

Det konstateras att landstinget i och för sig bröt mot artikel nio i konventionen och gjorde ett ingrepp i kvinnans rätt till religionsfrihet, men att andra stycket av denna paragraf samtidigt stödjer arbetsgivaren.

Där står nämligen att den religiösa friheten är underställd till exempel människors rätt till god hälsa.

DO kryddar avslutningsvis sitt resonemang med liknande rättsfall som har avgjorts av Europadomstolen, där det konstaterats att ingen diskriminering förelegat.

Saken borde därmed vara ur världen. Människor som vägrar utföra aborter får enligt svensk och internationell lag hitta andra sätt att betala hyran än genom att jobba som barnmorska.

Nu är det dock så att abortmotståndet växer över hela Europa. Ta bara den offentliga utfrågning som arrangerades i går i Europaparlamentet om "One of us", ett initiativ från europiska Ja till livet-organisationer som stöds av allt från påve Franciskus till rörelser i Sverige.

"One of us" kräver en lag som syftar till att få slut på verksamheter som innebär att mänskliga embryon förstörs. Rörelsen säger sig inte vara emot aborter, men för ett glidande resonemang om att embryot "biologiskt sett" är en människa.

Detta medborgarinitiativ vill även att EU ska sluta ge utvecklingsbistånd till aktiviteter som kan kopplas till aborter.

Rörelsen vill, som ett antal i ämnet mycket kunniga personer påpekade i går i en debattartikel i Aftonbladet, genom att påverka synen på det mänskliga embryot förflytta opinion och lagstiftning rörande kvinnors rättigheter. De har nått betydande framgång.

Detta är nu inte abortmotståndets enda strategi. Barnmorskan och hennes juridiska ombud har i försåtliga debattartiklar på ett felaktigt sätt åberopat Europakonventionen samt medvetet blandat bort korten rörande Europadomstolens praxis kring samvetsfrihet, som inte handlar om aborter utan om militärers rätt att vägra bära vapen.

I riksdagen sitter ett parti som inte enbart har en extrem syn på invandringspolitik. Sverigedemokraterna vill även begränsa aborträtten och tvekar inte att debattera frågan med hjälp av Ja till livet.

En lag som vi har betraktat som självklar ifrågasätts numera i landets högsta beslutande församling. Så snabbt kan det gå.

Att 47 000 kvinnor dör varje år runt om i världen på grund av illegala eller osäkra aborter hindrar inte land efter land att genomföra inskränkningar.

I Norge är våldtäkt eller incest inte längre en godtagbar anledning för sen abort. Den spanska regeringen försöker driva igenom ett abortförbud, trots att den blev fri för bara några år sedan.

Länder som Irland, Polen och Malta ska vi bara inte tala om.

Det finns ingen anledning att alarmistiskt hävda att kvinnors rätt till abort i Sverige är hotad. Men inte heller skäl att rycka på axlarna. Historien lär oss att inte ta något för givet.