Bristande respekt för rättsväsendet

KOLUMNISTER

Krav på ministerstyre och uppmaningar till domstolstrots.

Det är beklämmande att se ledande politikers och högt uppsatta polisers reaktioner på en dom som värnar våra mänskliga rättigheter.

EU-domstolen beslöt i förra veckan att ogiltigförklara datalagringsdirektivet, en lag som tvingade internet- och teleoperatörer att lagra uppgifter om kommunikation via telefon, sms och e-post i minst sex månader.

Domen, som slår fast att massövervakning är ett brott mot våra mänskliga rättigheter, är en seger för över en halv miljard europeér.

Riskerna med direktivet anses helt enkelt vara för stora, det ger myndigheter möjlighet att kartlägga oss genom att följa de digitala fotspår vi lämnar.

Beskedet från Luxemburg utlöste en del juridisk förvirring i Sverige. Ogiltigförklaringen innebär nämligen inte att den svenska lagstiftningen, som bygger på direktivet men är självständig, automatiskt upphör att gälla.

Post- och Telestyrelsen, den tillsynsmyndighet som har övervakat att de privata aktörerna verkligen lagrade uppgifter, kom inom två dygn dock fram till att lagen inte längre går att tillämpa.

Ett besked som gav operatörerna grönt ljus att omedelbart byta rutiner.

Domen har dock inte möts av applåder och hurrarop från de makthavare som alltsedan 9/11 på olika sätt och inte utan framgång försökt inskränka våra rättigheter.

Det är inte hela världen. Djupt bekymmersam är dock den bristande respekt för rättsväsendet som diverse mindre genomtänkta uttalanden har avslöjat.

Nu senast var Per Wadhed, chefen för rikskriminalen, i farten. I en intervju på polisens hemsida, där risken för besvärliga följdfrågor rimligen är låg, berättade han att EU-domstolens beslut trasslade till det ordentligt för polisen.

– Utan tillgång till historiska trafikdata blir det betydligt svårare att utreda IT-relaterade brott som barnpornografibrott, grooming, näthat och förtal, varnade Wadhed.

Polisledningens plötsliga intresse för näthat, en brottslighet vars anmälningar för det mesta kastas i papperskorgen inom några dagar, är i och för sig glädjande, men ska nog tolkas med försiktighet och i ljuset av att rikskriminalchefen irriteras över jurister som ställer till problem.

Wahed avslutade intervjun med att vädja till att operatörerna ser till "samhällets bästa" och fortsätter att lagra uppgifter.

Ja, ni läste rätt. En av Sveriges mäktigaste poliser uppmanar till att en viktig dom ska trotsas.

Även Beatrice Ask har utmärkt sig. "Man ska ha klart för sig att den här typen av information är oerhört viktig för att brottsbekämpningen ska fungera. Det måste också vara med i vågskålen", säger hon till TT.

Vi har med andra ord en justitieminister som anser att grundläggande mänskliga rättigheter inte är grundläggande utan någonting som kan buntas ihop, vägas och balanseras mot andra önskemål.

Det borde inte vara möjligt för en politiker att ha mindre förståelse för grundläggande principer i en rättstat än vad Ask har visat prov på, men Morgan Johansson, socialdemokraternas rättspolitiske talesperson, har ansträngt sig till det yttersta för att ge henne en match.

Johansson kräver att justitieministern ska kalla till sig den bråkiga Post- och telestyrelsen och förklara att svensk lag gäller.

Sverige år 2014 är således någonting så dystert som ett land där justitieutskottets ordförande uppmanar ett statsråd att ägna sig åt ministerstyre.

Vad skulle dessa maktens män och kvinnor säga om vi andra började strunta i domar som av en eller annan anledning inte passar oss?