Cynismen är motbjudande

1 av 3
Saudiarabiske bloggaren Raif Badawi dömdes för brott mot landets anti-nätbrottslag.
KOLUMNISTER

Thank God It's Friday.

I Saudiarabien är det piskdag och i Sverige tuffar den förljugna realpolitiken vidare.

Även denna fredag blev misshandeln av Raif Badawi, dömd till tio års fängelse, tio års reseförbud, cirka 266 600 amerikanska dollar i böter och 1000 piskrapp för att ha startat en webbsida för diskussion om politik och samhällsfrågor, inställd.

Domaren valde att lyssna på läkarnas varningar om att skadorna efter den första omgången piskrapp – straffet är uppdelat på 50 slag per fredag 20 veckor i rad – måste ha läkt bättre innan han än en gång ska pryglas utanför al-jafali-moskén i Jeddah.
I en annan del av världen, ett land vars politiker älskar att beskriva som en humanitär och moralisk stormakt, är det business as usual.

Stefan Löfven duckade i riksdagen i går då vänsterledaren Jonas Sjöstedt ville veta om statsministern ansåg att Saudiarabien var en diktatur eller ej.

Då den moderata försvarsministern Karin Enström för något år sedan inte kunde tala klarspråk om en regim där det regelbundet förekommer grova brott mot mänskliga rättigheter och offentliga avrättningar, vars bestraffningsmetoder påminner om terrororganisationen Islamiska statens, som inte tillåter fria val, politiska partier eller fackföreningar, där förenings- eller religionsfrihet saknas och inte minst kvinnor förtrycks, blev det liv på oppositionen.

– Pinsamt, röt socialdemokraten Urban Ahlin om att Enström inte ville ta ordet diktatur i sin mun.

Ett ord som inte heller Löfven tycks uppskatta. Han slingrade sig hit och dit och fick bara ur sig att en utredning får avgöra vilka länder som ska betraktas som diktatur.
Ett alternativ till att låta utredare lägga pannan i djupa veck och fundera över Saudiarabien är att slå en signal till UD, som beskriver landet som en "absolut monarki där monarken har enväldig makt".

Närmare än så går det inte att komma ordet diktatur på diplomatsvenska, då ett användande av begreppet förr eller senare leder till svåra gränsdragningar för UD.

Senare under dagen kom ett förtydligande från statsministern: "Om man ska ge en kort beskrivning och bara kan välja mellan demokrati och diktatur, då är Saudiarabien en diktatur".

Nog för att det finns länder som befinner sig i gråzonen mellan frihet och förtryck, men inte ens med 50 svarsalternativ går det att undvika att kalla saker och ting vid sitt rätta namn i detta fall.
Hur kommer det sig då att samma socialdemokrater som gav sig på en mumlande moderat försvarsminister nu visar sig vara exakt lika mumlande?

Svaret är mycket enkelt. Samförståndsavtalet om militärt samarbete mellan Sverige och Saudiarabien löper ut i maj i år och ska antingen sägas upp, omförhandlas eller förlängas i fem år.

På båda sidorna blockgränsen återfinns partier som vill slänga det i papperskorgen, som hyser den rimliga åsikten att det är för smutsigt att å ena sidan ha en lag som säger att Sverige inte ska exportera vapen till länder som grovt bryter mot mänskliga rättigheter och å andra sidan sälja utrustning för tillverkning av robotar och raketer för den ena miljarden efter den andra till saudiska prinsar med hjälp av bulvanföretag och hemliga överenskommelser.

De två statsbärande partierna är dock mer intresserade av svenska jobb och exportinkomster än att avbryta krigsmaterielsamarbete med en av världens mest brutala diktaturer.

Det går att hävda att socialdemokrater och moderater bedriver realpolitik. Det går även att hävda att cynismen är motbjudande.