Att förbjuda politisk reklam i tunnelbanan är en utmärkt idé

Foto: P-O Sännås
KOLUMNISTER

Enklast vore att förbjuda politisk reklam i tunnelbanan.

Men det är politiker från vänster till höger av lätt insedda skäl inte särskilt intresserade av. 

Kommer Justitiekanslern att bedöma Sverigedemokraternas tilltag i Östermalmstorgs tunnelbanestation som hets mot folkgrupp? 

Jag tror - och hoppas - att ärendet läggs ner. Yttrandefriheten är och ska vara vidsträckt. Romer nämns inte explicit i budskapet och JK har redan granskat annonser från riksdagens främlingsfientliga parti om tiggeri och kommit fram till att det inte utgjorde hets mot folkgrupp.

Den dagen då yttranden som många av oss finner djupt osmakliga förbjuds har ett utrymme skapats för att stoppa även budskap vi uppskattar.

Policyn är diffus

Dessbättre står och faller inte förekomsten av politisk skit i kollektivtrafiken med tillämpningen av hets mot folkgrupp-lagen.

 "Vi tycker att policyn måste ses över utifrån att reklamen inte ska vara stötande", föreslår till exempel Malin Karlsson, Miljöpartiets talesperson i trafikfrågor i Stockholm.

Visst, men SL ska redan med nuvarande regler sätta stopp för stötande politiska budskap. Jag hade inte legat sömnlös om en kampanj med udden riktad mot Europas fattigaste och mest diskriminerade folkgrupp fått tummen ner, men vad som är upprörande för en person kan vara helt i sin ordning för en annan. Policyn är diffus, gränsdragningarna svåra.

Problematiskt i sammanhanget är dessutom att SL är politiskt styrt. Ska företaget säga nej till propagandan från bara ett av partierna i landstingsfullmäktige? Jag har svårt att se hur det ska gå till.

Ett annat förslag är att förbjuda politisk reklam över huvud taget i tunnelbanan och på bussar. För mig, som lika lite faller död ner av förvåning då moderater på annonsplats kräver att det ska löna sig att arbeta som då vänsterpartister vill stoppa privatiseringar, låter detta som en utmärkt idé.

Det finns en enkel lösning

Yttrandefrihetsfundamentalisterna kommer att gnälla. Men att tapetsera annonstavlorna på T-centralen med valfläsk är inte en grundlagsskyddad rättighet. Och noterbart i sammanhanget är att SL fram till 1988 inte tillät politisk eller religiös reklam.

Och om nu andra storstäder runt om i världen kan förbjuda partipolitik i kollektivtrafiken utan att demokratin faller i bitar så borde även Stockholm kunna göra det.

Den politiska viljan att genomföra en sådan förändring är dock i bästa fall marginellt högre än att skrota det nuvarande nämndemannasystemet. Är det något som förenar låt oss säga socialdemokrater och kristdemokrater så är det en djup olust mot att sätta stopp för sådant som gynnar dem själva.

Det finns en enkel lösning. Det är dessvärre dock orealistiskt att tro att landstingets politiker är intresserade av den.