Lagar tenderar få vidare ramar

Inrikesminister Anders Ygeman (S).
Foto: PONTUS ORRE
Inrikesminister Anders Ygeman (S).
KOLUMNISTER

54 terrordåd har avstyrts med hjälp av övervakningsprogram, hävdar USA:s säkerhetsmyndighet NSA.

Massövervakningen, miljontals människors telefonsamtal har i hemlighet registrerats och datortrafik kartläggs genom att NSA går in i ledande företags servrar, må vara kontroversiell, men förbundskansler Angela Merkel får helt enkelt finna sig att hennes telefon är avlyssnad då världens säkerhet står på spel.

I Sverige har de stoppade attentaten blivit ett argument i debatten för att regeringen ska få igenom sin senaste inskränkningen av vår frihet, buggning av datorer, presenterat av inrikesminister Anders Ygeman i förra veckan.

Men NSA tycks prata strunt. Geoffrey Stone, professor i juridik och ledamot i panel som Vita huset har tillsatt för att granska myndigheten, har i pressen sagt att bevisen för att övervakningsprogrammen hindrat ett enda terrordåd är mycket tunna.

Och en oberoende amerikansk organisation konstaterade efter att undersökt 225 terrorincidenter att snokandet i telefoner och datorer inte bidragit till mycket. Traditionell polisiär spaning har varit betydligt effektivare.

Men säg det till en svensk regering. Redan 2005 gjordes ett försök att införa hemlig dataavlyssning. Rätten till privatliv skyddas dock av grundlagen och Europakonventionen och förslaget skrotades.

I kölvattnet av terrororganisationen IS vedervärdiga brottslighet lär eländet denna gång baxas igenom riksdagen utan större problem.

Detta är djupt bekymmersamt. För mig får polisen gärna bugga misstänkta terroristers laptops, men vi vet att lagar tenderar att få vidare ramar än vad som först sägs.

Då FRA tilläts signalspana på telefon- och internettrafik breddades tillämpningsområdet från "yttre militärt hot" till ett antal "yttre hot". EU skapade datalagringsdirektivet i kampen mot terrorism och mycket grov brottslighet, men i Sverige kom det att gälla alla brott där fängelse ingår i straffskalan. Och så vidare.

Teleoperatörer och internetleverantörer tvingas lagra alla våra digitala spår i sex månader. Vad gör denna och ytterligare övervakning med oss?  Den brittiska datainspektionen konstaterar i en rapport att den underminerar solidaritet och social sammanhållning och göder misstänksamhet.

Är det verkligen ett sådant samhälle vi vill ha?