Håkan väcker liv i min inre belieber

KOLUMNISTER

Jag har fnissat åt dem, alla fanatiska fans.

Nog har jag haft vett att inte häckla dem i offentligheten, men hånskratten lurar runt hörnet. Inte minst kring alla beliebers, de som älskar Justin Bieber mer än livet självt. De som får rabies över allt utom sex plus av fem möjliga. Flickor som gråter över pojkidoler har alltid varit lovliga byten.

Lika mycket har jag raljerat över Bruce Springsteens hardcorefans. Medelålders män som blir al dente i byxorna bara Bossen lägger en fis på tvären. Mina skrattmuskler löper amok.

Så ställer jag mig framför spegeln. Precis som för 13 år sedan vill jag förändra allt och allt som jag ser i den, så när som på min randiga tröja. Det är då det slår mig.

Hatarna har haft rätt hela tiden.

Jag är sjuk i huvudet.

Sjuk, sjuk, sjuk.

Nya forskarrön tyder, enligt medicin­männen på nätet, på att jag är en ­feminist som har fått för lite ***. Jag kan inte dementera, men det hör ­inte till saken.

Detta är ännu värre: jag är en fanatiker.

I helgen såg jag ”Känn ingen sorg”, filmen som baseras på Håkan Hellströms poplyrik. Om jag gillade den? En professionell bookmaker hade stängt spelet. En oxtokig dito hade kanske sträckt sig till 1,01.

Jag var äldst i salongen. Ändå grät jag som ett barn.

Nu lusläser jag recensionerna. Idel hyllningar, men alla vet att en fanatiker inte funkar så. Jag går ner mig i semisågningarna och tuggar fradga. Min gamla tidning, Helsingborgs dagblad, ger filmen en tvåa. En tvåa!

Mitt lik på den redaktionen har ­inte ens hunnit kallna. Här vänder jag ryggen till i en månad och känner ­redan dolken mellan skulderbladen. Jag ringer mina Håkanvänner (bara en sådan sak) och pratar av mig.

För att inte tala om debatten i ­våras. Några skribenter tyckte att Håkan Hellström borde släppa fantasin och i stället besjunga livet med radhus, tvättider och förskole­hämtning.

Jag rev tidningarna i småbitar, stampade på tangenterna och slet i min poplugg. Luftslotten, hägringarna och visionerna är ju hela poängen. Hur kan de inte förstå?

Det är sådana tankar som ringar in en galning. Att inte kunna se nyanser, att avfärda kritik och sarkasmer som påhopp. En lättkränkt fanatiker, det är vad jag är. En belieber i sjömanskostym.

Härmed gör jag avbön och ber om ursäkt till alla som älskar. Allt från Springsteen och Lady Gaga till Justin Bieber och Takida. Ja, till och med AIK.

Hjärtlösa cyniker avfärdar gränslös kärlek som slöseri med tid.

Skit i dem och i mig. Våga drömma, våga falla, våga fly från verkligheten.

Annars slösar vi bort våra liv.

Fan

Agnetha Fältskog och Gert van der Graaf.
Foto: Scanpix
Agnetha Fältskog och Gert van der Graaf.

Holländaren Gert van der Graaf stalkade Agnetha Fältskog i åratal. Mot alla odds lyckades han inleda ett förhållande med henne. När det tog slut förföljde han henne tills polisen grep ­honom. I höst blir dramat en pjäs på Uppsala Stadsteater.

Fans

Reinfeldt och Jämtin.
Foto: Björn Lindahl/Pernilla Wahlman
Reinfeldt och Jämtin.

Anhängare till Djurgårdens IF och Hammarby IF bråkar tydligen om vilka som bäst hör hemma på nya ­Tele 2 Arena. Jag väntar ivrigt på en showdown mellan järnkaminen Fredrik Reinfeldt och ­bajaren Carin Jämtin.