Flyr från förföljelse, svält och fattigdom

KOLUMNISTER

De är tusentals. Hundratusentals.

Det nya landet hägrar.

Vissa flyr från politisk och religiös förföljelse, andra från svält och fattigdom. Tidigare kunde man själv kontakta en skeppare, men i takt med att intresset har ökat har resorna organiserats av affärsmän som gör profit på folks desperation.

Från början var det hela familjer som reste. Nu är det också ungdomar som lämnar sin familj och åker ensamma.

Resan kostar en årslön, endast det nödvändigaste får man ta med sig.

På havet lurar farorna. Fartyg förliser och tar med sig migranterna ner i djupet.

En samhällsengagerad författare skriver:

De skulle nu lägga sig att sova i denna oroliga, kringkastande hemvist, nere i detta skepp skulle de sluta sina ögon.

Hur vågade de? Hur vågade de somna där nere och betro sina liv och allt åt de sköra plankor, som inneslöt dem i detta rum?

De som överlever färden möter en ny tillvaro. Många söker sig till områden där det redan bor landsmän. Kanske för att kunna guidas in i samhället, kanske på grund av hemlängtan.

Somliga får jobba med sina tidigare professioner, men långt ifrån alla. Flera blir arbetslösa, hamnar i utanförskap.

Nästan ingen av migranterna kan språket vid sin ankomst. I sitt nya hem, i bekantskapskretsen och i sitt trossamfund pratar man på sitt modersmål. Vilket inte underlättar språkinlärningen.

När de gifter sig gör de det helst inte med andra än medlemmar ur den egna etniska gruppen. Böckerna de läser är i nio fall av tio av religiös karaktär.

Tidningar rapporterar om slumområden som bildas: Migranterna där klarar inte av att lära sig språket, de saknar begåvning och de luktar illa. Sitt avfall, inklusive piss och avföring, tömmer de ute i naturen.

Inte nog med att de saknar vett och sans. Mängder av människor hyser in sig i bostäder på bara ett dussin kvadratmeter.

Det är för en sådan tillvaro de ger sig av, ut på havet mot ett liv som åtminstone inte är värre än det de redan lever.

Författaren heter för övrigt Vilhelm Moberg. Han skriver om de smålänningar som tar båten från Karlshamn i västra Blekinge. På väg mot Amerika, på liv och död.

Några kommer fram, några inte.