Det nya Europa är strömlinjeformat

KOLUMNISTER

PRAG. Jag sitter i rum 410 i Hotel Evropa och tänker på Jaroslav Hasek, mannen som skrev 1900-talets roligaste roman, ”Den tappre soldaten Svejk”. Den utspelar sig under första världskriget då Prag tillhörde Österrike-Ungern, som befann sig i krig mot Ryssland.

Rädslan för ryssen var stark och Hasek en stor skämtare. Han skrev in sig på ett hotell under namnet Ivan Fjodorovitj Kuznetsov, anländ från Moskva i avsikt att ”kontrollera generalstaben”.

Det dröjde inte länge förrän poliser rusade in och grep Hasek, som förklarade att han ville undersöka myndigheternas säkerhetsmedvetande.

Jag har rest hit genom Europa. I Gdansk la färjan till mitt emot Westerplatte där andra världskriget började. Det var bara att rulla

av och köra västerut längs Östersjökusten.

På gränsen mellan Polen och Tyskland fanns gränspolisens kurer kvar men inga poliser.

Nästa gräns märkte jag inte. En skylt vid autobahn sa att det var 1?200 meter kvar till Tjeckien men det fanns ingen postering, jag såg inte ens en skylt som hälsade välkommen.

Ingenstans har jag behövt visa passet.

Åh, det nya, öppna och demokratiska Europa. Allting är strömlinjeformat och lätt. Matvarukedjan Lidl har smällt upp sina plåtlador från Nordkalotten till Medelhavet och glassen smakar likadant i Nynäshamn, Slupsk och Meissen.

Jaroslav Hasek kanske skrev in sig på Evropa.

Hotellet invigdes för drygt 100 år sedan och var då höjden av modernitet, elegant centraleuropeisk jugend.

Inte mycket har hänt sedan dess, även om en viss förnyelse skedde under kommunisterna. Hissväggarna kläddes med brun galon vilket ansågs sofistikerat. Den brandgula plasttelefonen vid sängen är tjeckisk spetsteknik cirka 1970.

Jag har hört att familjen som återfick byggnaden efter kommunismens fall för 20 år sedan är oense. Därför har tiden stått stilla i ett av Prags mest kända hotell.

Den vänliga personalen ger svävande svar när jag frågar och jag bryr mig egentligen inte.

Jag är lycklig för att det fortfarande finns saker som inte är kostnadseffektiva, vinstmaximerande och allt igenom rationella. Kranen i badrummet droppar och jag vet att Hasek skulle trivas här.