Ropen kokar av frihetskrav

”Tidigare var angrepp på kungen otänkbara. Inte heller i går skedde angreppen direkt, utan i form av krav på reformer”

Muslimska brödraskapet höll möte i Amman efter fredagsbönen. Ropen på frihet ekade under mötet.
Foto: ULF HÖJER
Muslimska brödraskapet höll möte i Amman efter fredagsbönen. Ropen på frihet ekade under mötet.
KOLUMNISTER

AMMAN. När börjar en auktoritär regim falla sönder?

Är det när Muslimska brödraskapet håller massmöte på ett stenigt fält vid al-Aqsagatan och en av brödernas ledare, Hammam Said, säger:

– Tyrannerna måste försvinna! Vi accepterar inte att styras av en individ! Vi vill ha frihet!

Vilket var en direkt utmaning mot kung Abdullah, det skedde i Amman i går.

Eller börjar det när ungdomar förenas med små, fram till nu betydelselösa, partier som kommunisterna, och trotsar demonstrationsförbudet och håller upp plakat som kräver ”rättvisa” och ”slut med förtrycket”, det skedde också i går.

Eller börjar det när en känd oppositionell, en man som i åratal har häcklat kungahuset och som för ett par veckor sedan angrep drottningen för att vara korrupt, blir inbjuden till en lunch med förmögna affärsmän?

Det skedde i torsdags. Mannen (”staten består av tjuvar och plundrare”) heter Ahmad Oweidi, en 65-årig akademiker, före detta parlamentsledamot och medlem i Abbadistammen, den näst största i Jordanien.

Misshandlad i fängelset

För att förstå det oerhörda i hans angrepp på kungahuset bör man veta att majestätsbrott renderar minst två års fängelse i Jordanien. Oweidi var fängslad mellan maj 2007 och maj 2009.

– Jag kallades vänligt per telefon till ett samtal hos säkerhetspolisen. De satte mig i en cell. På natten kom fyra maskerade män. De böjde mig ner, drog upp armarna på ryggen och började sparka. Jag svimmade två gånger. De hällde vatten på mig och fortsatte. De ställde en enda fråga: Varför förolämpar du drottning Rania?

Han torterades regelbundet, säger han, utom de två månaderna innan han släpptes. Oweidi kan inte längre lyfta höger arm över huvudet och han har nedsatt hörsel på vänster öra.

Pratade och pratade

Jag nämner mitt möte med Oweidi för en person som arbetar nära regimen. Den personen säger att redan gamle kungen, den vördade Hussein som dog 1999, kallade Ahmad Oweidi för en råtta. Jag nämner då misshandeln i fängelset och personen jag talar med skrattar:

– Vad förväntade han sig? Att polisen skulle bjuda på kaffe?

Denne Ahmad Oweidi deltog alltså i torsdags i en lunchmottagning i en förnäm, nybyggd villa. På gatan utanför stod minst två Mercedes 500, flera BMW, en Lexus, en Jaguar. Betydelsen av dessa bilar förstås bäst om man betänker att 70 procent av hushållen i Jordanien tjänar mindre än 5 000 kronor i månaden och arbetslösheten inofficiellt beräknas till upp emot 30 procent.

I vardagsrummet med marmorgolv samlades ett tjugotal män i soffor och fåtöljer längs väggarna, som seden är i Mellanöstern. Värden var en älskvärd herre med kritstrecksrandiga kostymbyxor och vit skjorta. På väggen hängde ett porträtt av kung Abdullah och på ett sidobord stod en familjebild med drottning Rania i centrum.

Det märkvärdiga var inte att Ahmad Oweidi kritiserade kungahuset. Han har gjort det länge. Det märkvärdiga var att han gjorde det i detta förmögna hus och att ingen reagerade eller protesterade. Oweidi, en storväxt, bullrande karl, pratade och pratade, och de andra lyssnade.

Angrep drottningen

En gammal man som stödde sig på käpp med silverkrycka vände sig till mig och sa:

– Om du tar en bild av mig tillsammans med Ahmad Oweidi kanske jag hamnar i fängelse.

Han skrattade stillsamt.

– Eller också mutar kungen mig så att jag ska hålla mig lugn.

Ahmad Oweidi är en av initiativtagarna till det öppna brev, undertecknat av 36 stampersonligheter, som i början av februari angrep drottning Rania för att stjäla från folket och för att hon lägger sig i skötseln av riket.

Ett sådant brev handlar om mer än korruption och brist på demokrati, till exempel att Rania är palestinska och att brevskrivarna tillhör Jordaniens gamla, ursprungliga beduinstammar.

Det viktiga är dock att brevet alls blev skrivet, och publicerat på nätet, och att Ahmad Oweidi fortfarande är fri.

Kung Abdullah är enväldig härskare i ett land vi uppfattar som öppet, ”moderat” och västvänligt. Hamnstaden Akaba är ett allt större turistmål för soltörstande svenskar.

Tortyrhåla åt USA

Jordanien har också varit ställföreträdande tortyrhåla åt USA i jakten på terrorister. Även för andra fångar är tortyr rutin, enligt organisationen Human rights watch. Den beräknar att 14 000 satt i ”administrativt förvar” 2008, samma metod som Mubarak i Egypten favoriserade, då regimen kan fängsla personer utan att ta omvägen över rättegång och juridiskt krångel.

Tidigare var angrepp på kungen otänkbara. Inte heller i går skedde angreppen direkt, utan i form av krav på reformer:

Vi vill ha en vald regering, sa ett plakat under demonstrationen som började utanför Al Husseini-moskén i centrala Amman. En av de som deltog, Ali Abou Sweih, 20, sa:

– Jag demonstrerar för frihet, frihet att tala.

Han har ingen annan agenda än att han vill ha samma rättigheter som sina generationskamrater i Europa. Muslimska brödraskapet säger att det vill ha parlamentarisk demokrati (samt annullera fredsavtalet med Israel).

Sparkat premiärministern

Ahmad Oweidi är en jordansk nationalist som romantiserar beduinernas stamkultur. Gemensamt för dessa tre exempel är:

Rädslan är borta och landet kokar av diskussioner, krav på förändring och öppenhet. Fruktan är varje diktaturs främsta vapen. Utan fruktan faller den gamla ordningen sönder.

Kung Abdullah har svarat med det vanliga. Han har sparkat premiärministern och tillsatt en ny, han har lovat de offentliganställda högre löner och han har sänkt skatten på bensin.

Dessutom dök det upp ett gäng kungatrogna motdemonstranter i går. Jag tar för givet att de anfördes av säkerhetspoliser. De var hotfulla mot journalister och bråkade med ungdomarna.

En sådan provokation är en del av bilden, ja, en bekräftelse på att regimen är skakad.

Kommer vi att få se en ny arabvärld efter folkets seger på Tahrir-torget i Kairo? Revolutionen visade kraften i vanliga människors hopp om förändring i en del av världen där vi länge bara sett extremism och förtryck. Aftonbladets Peter Kadhammar reser genom de viktigaste länderna för att söka en ny arabisk vår. Här är hans första rapport.