Kolumn

Peter Kadhammar

Att leva efter sina ideal är inte så lätt

KOLUMNISTER

Ibland får man höra att människor ska vara trogna sina ideal. Då tänker jag på Jaroslav i Uppsala. Hans mor är tjeckisk judinna och överlevde mirakulöst nazisternas utrotningsläger Auschwitz. Hans far var kommunist och överlevde lika mirakulöst nazisternas förhör.

Jaroslav föddes 1949 och växte upp i det kommunistiska Tjeckoslovakien. Närde han några ideal var det väl en allmän frihetslängtan.

1977 publicerade en grupp tjeckiska intellektuella det berömda manifestet Charta 77, som krävde demokrati. Jaroslavs svåger fick för sig att undertecknare per automatik landsförvisades, ett lockande straff i det stängda Östeuropa. Han övertalade Jaroslav att sätta sitt namn under frihetskravet.

– Du får resa till väst! sa svågern, som Jaroslav ­numera kallar ett svin.

Det enda som skedde var att Jaroslav sparkades från sin tjänst på tjeckiska televerket. Han hankade sig fram på småjobb och kallades till ständiga förhör hos säkerhetspolisen STB.

Svågern, däremot, tog sig till Österrike på turistvisum och stannade. Jaroslavs fru följde efter och stannade också.

Olycklig erbjöd sig Jaroslav att spionera åt STB. Om han under ett år tjallade duktigt skulle han få lämna Tjeckoslovakien, lovade säkerhetspolisen.

Jaroslav lämnade rapporter om sina bekanta och tilläts sedan emigrera till Sverige, här välkommen i egenskap av förföljd dissident. I bagaget låg en rysk kortvågsmottagare.

Instruktioner meddelades om natten i form av chiffrerade sifferserier. Jaroslav spionerade på landsmän i exil och sände rapporter skrivna med osynligt bläck till en täckadress i Prag. Som belöning fick han köpa skotsk whisky och fryst nötkött billigt av sin kontakt på Tjeckoslovakiens ambassad.

Jaroslav försörjde sig som verkstadsarbetare, blev svensk medborgare 1987. Två år senare kollapsade kommunismen och plötsligt var ingen intresserad av spionens hemliga ­underrättelser.

Han startade ett företag, sålde det, spekulerade i aktier och lever nu på magra kapitalinkomster. Han delar sin tid mellan Sverige och Tjeckien.

Ja, det var en kort berättelse om hur svårt det är att leva efter sina ideal, i den mån sådana finns.

Fotnot:

Jaroslav heter i verkligheten något annat.