Historiskt svindyrt är bäst i vår världsbild

Läs Peter Kadhammars krönika

KOLUMNISTER

Om priset på mjölk, fisk och grönsaker väntas stiga

rapporterar inte tidningarna att det är en glad nyhet.

Om människor drar på sig skulder som de aldrig kan ta sig ur betraktas det vanligen inte som en positiv händelse.

Men det finns ett samman­hang där omständigheter som dessa återges som ett löfte om framtiden och en ljusare tillvaro. Nyhets­byrån TT berättade i går att ”svenskarna har blivit mer optimistiska i sin syn på bostadspriserna den senaste månaden”.

Det positiva är att bostadspriserna kommer att stiga.

Det är naturligtvis inte positivt för den unga människa som planerar att lämna föräldrahemmet men inte har råd att köpa en liten etta för en och en halv miljon. Det är inte positivt för den som blivit arbetslös. Det är inte positivt för fattiga konstnärer, lågavlönade butiksbiträden, medelavlönade kontors­slavar, fabriksarbetare, byggjobbare, frilansande journalister, småföretagare, ensamstående med barn, unga med projektanställning, och det är definitivt

inte positivt för den värmlänning som fått anställning i Stockholm men måste tacka nej för att han inte har råd att köpa lägenhet som kostar som en herrgård

i Fryksdalen.

Stigande priser är bra för en del personer i stor­städerna som köpte i rätt tid och räknar med att sälja med vinst.

Och stigande bostads­priser är otroligt bra för bankerna som får låna ut mer pengar.

Så länge det handlar om bostäder förmedlar morgontidningarna och SVT:s Aktuellt alltid nyheterna som om dyrt är bra, dyrare är bättre och hysteriskt svindyrt är bäst! Bankernas ekonomer – som lånar ut pengar – och fastighetsmäklarna – som säljer bostäderna – inkallas som experter. De uttalar sig gärna.

Så formas vår världsbild. Den som har skulder över skorstenen hoppas komma ut ur systemet som vinnare.

Den som står utanför och vill in får lära sig att det gäller att köpa i tid.

Nyheten om svenskens optimistiska syn på bostadsmarknaden är en form av ideologiproduktion. Den knådar våra hjärnor till en bestämd syn på samhället och oss själva. Den vill göra oss till skuldsatta spekulanter. Mycket riktigt uttalar sig SEB:s privatekonom Gunilla Nyström i kvittrande ordalag, inte ens prognoser om ökande arbetslöshet dämpar humöret.