Låt oss slippa bli notiser i polisens skvallerbulletin

KOLUMNISTER

Polisen har börjat twittra och det ­låter ju bra att ­myndigheterna ­följer med sin tid. Kommissarie Lars Byström, talesman för Stockholmspolisen,­ säger att Twitter är ett bra sätt att snabbt informera ­allmänheten om exempelvis trafikproblem.

Men Twitter har också blivit polisens egen skvaller­kanal:

”Mycket förvirrad kvinna ute på isen längs Kungsholmsstr därefter i trafiken längs Klarastrand. Fångades­ in av IG-patrull och förd till sjukhus.”

Eller detta:

”Äldre demenssjuk man sköt med soft air gun inne på vårdhem, Kungsholmen. Pistolen i beslag, anmälan om olaga hot mm.”

Det sista visade sig vara förre landsförrädaren Stig Bergling, så det var en ­story som snabbt letade sig ut i medierna.
 

Exemplen är hämtade från Norrmalmspolisens twittrande. Jag tycker det är djupt olustigt. Jag tycker också att det är olustigt när polisen twittrar om en ­blottare på Sveavägen och om lägenhetsbränder på Östermalm, sakligt, men ­effekten blir ändå en ­lustifikation.

Förr ringde tidningarna till landets polis­distrikt för att höra om det hänt något. Vakt­havande ­befäl berättade om stort och smått, en del publicerades och ­säkert hade anekdoten om den demenssjuke ­skytten kommit med.

Det är mer än en nyansskillnad om publicering sker på tidningens initiativ ­eller ­polisens. Det är en ­artskillnad.

Polisen ska skydda medborgarna. Poliser är de ­enda i samhället som har rätt att använda våld för att lösa ­sina uppgifter. Poliserna är samhällets sopgubbar och väktare, de ska reda ut allt elände vi andra ställer till med, de ska slåss och trösta, rädda och gripa.
 

En kontakt med polisen kan vara den mest traumatiska händelsen i livet. Det är ofta ett möte i skam, oro, för­virring, förtvivlan.

Om det varit min demenssjuke far på vårdhemmet, hade jag då velat se en lustig tweet om saken? Med vidhängande kommentarer från allmänheten? Om det varit min mor som hjälplös irrade på isen, hade jag då velat att poliserna twittrade – om att hon ”fångades in”?

Jag hoppas att jag aldrig behöver ringa 112 och be om akut hjälp för egen del eller andras. Men om den dagen kommer vill jag att hjälpen ska vara värdig och inte bli en notis i polisens egen skvallerbulletin.