Fartygen tar oss tillbaka till 1930-talets Rimini

Läs Robert Aschbergs kolumn

KOLUMNISTER

Det är som i Fellinis Amarcord,

fast ... nu.

Någon gång på 30-talet i hamnstaden Rimini. Den stora kryssningsbåten ska komma förbi och hela byn far ut i båtar för att vinka till underverket och dess rika passagerare.

Vi sitter alltså vid Furusundsleden och ser dagens kryssningsfartyg komma och gå. En granne har kommit på att man kan mäta dem genom att ta märke på grantopparna på olika öar. Min fru har en mobiltelefon där man kan se vilken båt det är, samt vad den gör för fart och kurs. Själv ställer jag mig vid kikaren med ett okular som förstorar 60 gånger. Ibland kan man se in i hytterna och då tänker jag på flygmalajen George Formbys örhänge “When I’m cleaning windows”.

Jag älskar skeppen som passerar.

Speciellt om vintern när de får isen att dåna och lyser upp hela landskapet. Egentligen är det bara Silja Serenade som stör. Den har inget förskepp, bara en näbb som irriterar och påminner om att Finlandstrafiken blivit en sjaskig kommers i lådvin och snus.

Men om vi går tillbaka till skeppet som gick förbi Rimini på 30-talet så hette hon SS Rex, ett monster av lyx, med allsköns art deco och sand runt simbassängerna på däck.

1932 stod il Capo di tutti cazzi Benito Mussolini på kajen, när Rex skulle fara snabbast över Atlanten och erövra Blå Bandet. Men ångaren fick maskinproblem vid Gibraltar så rekordförsöket sprack. Med sina 142 000 hästkrafter tog hon dock rekordet året därpå. Genomsnittsfarten var då 28,92 knop.

Efter Italiens kapitulation snodde tyskarna Rex, varpå Royal Air Force bombade henne till botten. Skeppet sjönk på jugoslaviskt territorium och ankaret hamnade som antifascistisk symbol på ett torg i Ljubljana.

Så kan det gå.

En av dem som gick ut i en liten båt för att titta på Rex – i Fellinis film alltså – var hårfrisörskan och småpojkarnas runk-objekt Gradisca, spelad av den turkisk-franska skådespelaren Magali Noël.

Tre år före premiären på Amarcord medverkade hon som grevinnan i svensken Torgny Wickmans gladporrfilm

Kyrkoherden, vars story är att byprästen, spelad av Jarl Borssén, på grund av en förbannelse utfärdad av en på 1600-talet bränd häxa inte kan bli kvitt sin konstanta erektion. Prästen får hjälp med styven av bygdens fruntimmer, och slutligen får även filmen utlösning. Jodå, så att...

I Kyrkoherden spelade Noël bland annat mot Cornelis Vreeswijk, Kim Anderzon och John Elfström. Den senare gestaltade Åsa-Nisse i sammanlagt 19 filmer om figuren som skapades av den tidigare SS-frivillige Stig Cederholm.

Allt hänger ihop. Eller inte. Ibland kan saker bara slumpa sig.

FAKTA

Hyr den i kväll

Fellinis Amarcord finns på hyr- och köpställen med självaktning. Jag har sett den fem eller sex gånger. Den är inte bara förbannat rolig. Den är allmängiltig.

Vila i frid

Seglaren, hedersmannen, familjefadern och passionerade perfektionisten Janne Söderbäck begravdes i går.

Ceremonin på hans lokala båtvarv var ovanligt gripande och – ljus. Slöra i frid, gamle vän! Vi saknar ditt bullriga skratt.