Varför sparkar inte UD ut Eritreas diplomater?

KOLUMNISTER

Vad hade hänt om, säg prinsessan Madeleine, gripits i Eritrea, torterats och försmäktat tio år i helvetesfängelse, utan åtal eller rättegång eller ens kontakt med omvärlden?

Dawit Isaak.
Dawit Isaak.

Skulle de svenska regeringarna lyft på häckarna lite högre än de gjort för Dawit Isaak, en annan svensk medborgare som drabbats av just detta förbannade öde?

Hade den eritreanska diktaturens chargé d’affaires i Sverige, Yonas Manna Bairu, varit lika välkommen till prinsessbröllopet som han var med och firade i somras eller hade han fått sina fiskar ordentligt varma?

Man behöver inte ha gått i läroverk för att räkna ut svaret på de frågorna.

Nej, bland svenska medborgare är en ann inte lika god som en ann. Be politikerna som nu slåss om riksdagsplatser förklara det, om de kan.

I kväll håller tv-branschen sin årliga fest i Globen i Stockholm.

Alla kanaler och produktionsbolag samlas för en direktsänd tv-gala med den högtidliga utdelningen av industrins mest prestigefyllda priser, de åtråvärda Kristallerna.

Men i år har också ett viktigt budskap kopplats till evenemanget:

Släpp Dawit Isaak!

Tv-husen beter sig normalt som hund och katt med varandra i striden om tittarsiffror. Produktionsbolagen strider på kniven om varje kontrakt. Men i år har alla aktörer enats om detta självklara demokratiska krav.

Dawit Isaak är en svensk 46-årig journalist som greps i Eritrea tillsammans med andra journalister i september 2001. De hade rapporterat om kraven på demokrati i det fattiga landet, som sedan länge har sämre yttrandefrihet än Nordkorea.

(I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex ligger Eritrea längst ned i botten.)

Landet styrs med järnhand av den arrogante diktatorn Isaias Afewerki.

I en intervju från i fjol med journalisten Donald Boström vräker Afewerki först ur sig att han inte vet vad Dawit Isaak är anklagad för, och att han inte bryr sig om honom. Sedan vänder han, som en tvättäkta psykopat:

”Han begick ett stort misstag, det får han stå till svars för. Vi vet vad vi ska göra med honom och hans sort, vi har våra metoder”.

Trots att Sverige bidrar till den miljard kronor Eritrea får i bistånd av EU varje år så går Afewerki på:

”Vi vill inte ha relationer med Sverige. Det är vi inte intresserade av. Den svenska regeringen betyder inget för oss i våra liv”.

Varför vill ambassadens hemsida då locka svenska investerare och turister till landet? Och varför strippar inte UD bröllopsgästen Yonas Manna Bairu på chargé d’affaires-titeln?