Kolumn

Robert Aschberg

Kolumnister

Sven Yrvind, 71, är hårdast av dem alla

Robert Aschberg: En av de hårdaste killar som någonsin suttit i en båt

Ensamseglaren Sven Yrvind i sin båt.
Ensamseglaren Sven Yrvind i sin båt.

Ska man segla över de stora haven gäller det att ha så liten farkost som möjligt.

Så resonerar en av de hårdaste killar som suttit i en båt: ensamseglaren Sven Yrvind, 71.

Just nu färdigställer han ett minimalt flytetyg. Han ska sätta nytt rekord i världens farligaste farvatten. Sven är uppfinnare, författare och filosof. Helt självlärd, så kunskaperna sitter där de ska. Han har seglat kors och tvärs mellan världsdelarna i ett halvt sekel nu, och när man snackar med honom känns det som om han bara börjat.

De senaste åren har han lånat ett rum vid en högteknologisk industri i Västervik. Där bygger han den nya båten. Den är inte mycket större än två badkar: 4,8 meter lång, 1,3 meter bred och ynka 25 centimeter djupgående.

I den ska han segla till, och runda, Sydamerikas majestätiska sydspets Kap Horn. Och han ska göra det mot vinden och strömmarna, ett näst intill omöjligt projekt. Vattnen så nära Antarktis är förrädiska, med våldsam sjögång och ständiga oväder. De extrema och iskalla västvindarna har sänkt många stora skepp.

Men Sven är ingen vanlig spänningssökare. Han planerar noggrant, har superkoll på detaljerna, och har byggt båten med massor av egna, sinnrika lösningar.

–?En tändsticka kan brytas en gång, två gånger och kanske en gång till, säger han. Men sedan går den inte att bryta längre. Det är mycket säkrare med små båtar. Där kan man kontrollera grejerna.

När det blir storm så kommer Svens båt att fara runt som en kork på vågorna. Men då spänner han fast sig nere i kajutan med en god bok om matematik eller fysik. Där har han 100 kilo mat: sardinburkar, müsli och potatis, som han kommer att äta rå, eftersom båten inte har kokmöjligheter. Han kommer att dricka regnvatten och navigera med en egen uppfinning, en minisextant som bara väger tre gram.

Han förbereder sig fysiskt också. Springer flera mil i veckan och gymnastiserar.

Inget datum är bestämt än, för den stora resan. Sven kommer att ta en provtur till Island eller Färöarna först. Att gunga ­ensam på haven i en minimal båt i månader oroar honom inte ett dugg.

– Det är toppen, inte som att jobba på kontor. Men när jag kommer till Argentina kanske jag firar med ett par chokladbitar.

Den som föredrar fåtöljseglatser kan läsa Svens böcker. För oss som älskar båtar är de obligatoriska.

Vanliga seglare tycker att han är galen. Men det bekommer honom inte. Han vill göra saker för att de är svåra, och han har mer erfarenhet än samtliga lakansvädrare på Sandhamn och Marstrand tillsammans.