Med en stor båt kan man ta sig till vilken ögrupp som helst

KOLUMNISTER
En av Sjöräddningssällskapets båtar.
Foto: Roger Lundsten
En av Sjöräddningssällskapets båtar.

Annonsen var införd under ”Diverse”, längst bak i lantbrukstidningen som kommer i brevlådan på tisdagar och ­fredagar.

Detta var i fredags.

Den knappa texten rymdes gott och väl i en ruta på två gånger fyra centi­meter.

Det var alltså en mycket liten ­annons bland andra mycket större ­annonser för konkursmarknader, villavagnar, reumatismforskning, dieselolja och vatten­reningsapparater.

Trots formatet reagerade jag direkt.

Det minimala tillkännagivandet svepte nämligen i väg fantasin ända till ­ögruppen Louisiaderna i Papua Nya Guinea.

Denna korallrika arkipelag har jag ­ofta studerat på ett gammalt sjökort från ­British Admiralty. Den marina kartan är troligen inte särdeles exakt, men den ger tydliga anvisningar om hur frodigt grönt och gnistrande turkosblått och fiskrikt och spännande det bör vara bland ­lagunerna på plats.

Annonsen, ja.

Det stod ”Stor båt” i fetstil. Under den lilla rubriken fortsatte texten ­mager: ”med Dollykärra, ej anv.” Där­efter två ­telefonnummer.

Med en stor båt kan man ta sig till ­vilken ögrupp som helst.

En man svarade på skånska. Båten stod i Perstorp.

Han sa att det var en stålbåt som ­aldrig varit i sjön. 12 meter lång. Han ­hade tagit över den från ett dödsbo.

Han trodde den vägde tio ton. Han visste inte hur bred den var, men han kunde mäta och skicka bilder som han skulle ta med mobilen om han bara fick tag i en yngre människa som kunde få ut dem och skicka dem vidare.

Båten var byggd av en smed. Inte en båtbyggare, men en riktig smed, som ­tyvärr hade dött.

Den var vacker i skrovet, ­tyckte sälj­­­aren. Men, det var en ­kines som ­hade haft den ett tag och ­börjat snickra en över­byggnad.

– Det ovanpå ser ut som en träkoja som ungarna bygger, sa han. Det måste man riva. Det är fem meter högt och ­passar inte.

Är den däckad? Finns maskin? Hur tjock är plåten? Ligger spanten tätt? ­Säljaren förstod inte mina frågor och förklarade att han själv helst höll sig på land.

Kinesen hade sagt att han ­skulle ta båten till Kina. Och skaffat en för klen gammal ­Mercedes-motor som låg kvar ­lös inuti ­båten. ­Säljaren var över­tygad om att ­kinesen inte hade tänkt ­igenom allting ordentligt. Men båten var rejäl för övrigt. ­Jomen.

Den kommer tro­ligen aldrig att angöra Louisiaderna.

Men jag väntar i alla fall på bilderna.  

FAKTA

Hjälp hjälparna

Nu, när isen ligger tjock och man bara kan drömma om ­båtar, är det dags att gå med i Sjöräddningssällskapet, en av Sveriges finaste frivillig­organisationer. 1 800 oavlönade eldsjälar bemannar 64 stationer längs kusterna och i de största insjöarna. De är beredda att rycka ut dygnet runt, året runt, och svarar för 70 procent av all sjöräddning i landet. Verksamheten kostar inte en skattekrona, utan finansieras av de 75 000 medlemmarna. Sedan 1907 har Sjöräddningssällskapet undsatt 25 000 fartyg och räddat mer än 70 000 människor i sjönöd. Läs mer, också om medlemsförmånerna på www.ssrs.se.