Både fönsterbågarna och kroppen mår bra av sälfett

KOLUMNISTER

Efter två tredjedels semester med lagning och målning av gamla kopplade tvåglasfönster, undrar jag om det inte var bättre förr i världen, innan det fanns så jävla mycket fönster överallt, kanske bara några gluggar med munblåsta gröna glas så de fick ledljus när de skulle kopulera och slåss inomhus, på den tiden de inte hade råd med färg, då kåkarna blev naturligt gråa och panelbräderna och läkten förmodligen hade sågats av långsamväxande hartsrikt kärnvirke och bergis höll längre än de fuktsvampiga krokiga bräder de nasar nuförtiden på byggmarknaderna, som ska behandlas med all möjlig skit, och ingen vet om de nya vattenlösliga färgerna egentligen håller lika bra eller dåligt som de gammaldags oljefärgerna man löser i lacknafta, inte i färgaffärerna i alla fall, där de inte har en aning om att virket mådde bra av att smetas in med sälfett i ytterskärgården och tjära inåt landet förr i världen, i stället säger de unisont att ”kemisterna har nog hunnit långt nu” eller så rycker de på axlarna för att de inte vet någonting eftersom de är sommarvikarier som nyss tagit motsvarigheten till studenten, eller så förklarar de lite myndigt att lösningsmedlen ska fasas ut av miljöskäl, och ringer man byggvårdare så säger de att det tar absolut minst tre veckor att renovera ett fönster och att det bara ska vara linoljefärg eftersom det är traditionellt och riktigt men de där träkulturmänniskorna råder aldrig folk att smörja fönsterbågarna med sälfett som är en äldre tradition än den med linolja och krita och slamfärger och egentligen vet de inte ett skit om sälfett som man för övrigt kan leva riktigt bra på om man käkar det och ger fan i stormarknadernas färdiglagade fryspåsar med panerade grejer som är proppfulla av transfetter, för man får ju inga hjärt- och kärlsjukdomar om man äter sälfett till frukost, lunch och middag och man blir inte deppad eller benskör heller eftersom fett från sälar och valar innehåller så mycket d-vitamin och andra bra grejer, det säger helt enkelt sig självt att sälfett är bäst ... pröva att käka oljefärg om ni tvivlar, och även om vattenlöslig oljefärg är på modet för miljön så ska ni nog inte dricka den skiten heller eftersom den är de köpta kemisternas skit, likt den revolutionerande plastfärgen som fick allt trä att ruttna snabbare, och för att ni riskerar akut förgiftning och rännskitar som utvecklas till sprutlackering vilket definitivt inte är bra för närmiljön, men annars är det bra: brunnen har inte sinat och kon har inte dött, och jag har sett flera nyfikna sälar sticka upp huvudena utanför bryggan.

FAKTA

Dubbelt musiktips i sommar

Två goa sommarlåtar, som smorda i sälfett:

1 Jussi Björling och Hjördis Schymberg

– ”O soave fanciulla”

2 Gato Barbieri

– ”Nunca Mas”