Myndigheterna kunde inte låta bli att klåfingra

1 av 2
Småföretagaren Tobias Sjödéns stålpråm.
KOLUMNISTER

Kan två pollare på en pråm vara ett roder? Kan Transportstyrelsen trolla?

Nej, knappast, och nu har Svea Hovrätt knäppt myndighetens jurister på näsan.

Ok, ni som inte bryr er alls om sjöfart och flytetyg kan sluta läsa nu. Men ni som är trötta på myndigheternas klåfingrighet i största allmänhet, fortsätt nedåt i texten.

Min vän Tobias Sjödén timrar fina bryggor i Stockholms skärgård. För många år sedan köpte han en stålpråm i Finland, renoverade den för dyra pengar och försökte få den registrerad. Det gick inte eftersom han inte kunde härleda hela ägarkedjan sedan pråmen byggdes.

Formaliteter. Ärendet sköts upp och sköts upp. Breven från Transport­styrelsen blev allt mer obegripliga. De erbjöd honom som ett alternativ att komma med ett intyg om att ”pontonen ni köpt inte hade någon styrinrättning under tiden den b­efann sig i Finland”.

När han ringde och frågade vad de menade och vem som skulle skriva ut ett sådant intyg så gick det inte att få några svar.
Pråmen har inget roder. Har aldrig haft något roder. Och är därmed inte att betrakta som registreringspliktigt fartyg.

Transportstyrelsen kände väl till detta. I ett tidigare brev till Näringsdepartementet skrev deras jurist uttryckligen att de inte fick registrera pråmar och att de därför bad om att få upprätta ett särskilt pråmregister. (Vilket vore utmärkt med tanke på säkerhet och arbetarskydd.)

Men de kunde ändå inte hålla sig från att spela myndiga. De skickade Kustbevakningen på Tobias. Kust­bevakarna påstod att pråmen fått nyttjandeförbud. Det hade den inte. De har inte ens mandat att utfärda ett. Och de polisanmälde min vän bryggbyggaren för brott mot fartygssäkerhetslagen.

Polisen gjorde sitt, så gott de nu kunde. Och Tobias hamnade i tingsrätten. Åklagaren hävdade att två pollare ger pråmen styrförmåga.

Tobias friades.

Åklagaren gav sig ändå inte. Han gick vidare till hovrätten. Närmast desperat kom han med ett sista ­argument: det kunde kosta staten massor med pengar om Tobias friades. Då skulle ju alla andra som tvingats registrera sina pråmar ­kunna få rätt till skadestånd. Vilket inte hade ett piss med sakfrågan att göra.
Advokaten var bra. Jan Thörnhammar ser ut som en golfare, men han kan skilja en balja från en talja. Han har vunnit viktiga mål i Europadomstolen. Och han höll en god plädering.

Tobias friades igen. Domen vann laga kraft och blev därmed prejudicerande, alltså giltig i andra domstolar.

Men processen ledde till att Tobias torskade på minst sex veckors arbete och förlorade inkomster och framtida jobb, mitt under högsäsongen för bryggbyggen.

Jag hoppas att staten får b­etala dyrt för det.

Vad som ska hända nu ...

Vad händer nu med pråmägaren som dömdes till dagsböter av amatörerna i Kalmar tingsrätt för ett par år sedan? Han befann sig i samma situation som Tobias, och han är inte den enda. Ska staten gå in och gottgöra honom och andra, eller ska det sopas under mattan?

... verkar inte någon veta

Med anledning av domen uttalar sig Transportstyrelsen och Kustbevakningen i tidningen Skärgården. Den ena säger att de ska fortsätta utöva tillsyn över pråmar. Den andra säger att de inte ska det. Vore jag pråmskeppare skulle jag avregistrera flytetyget direkt.