Den här idén kommer inte vargdebattörerna gilla alls

Vargen har i alla tider skrämt och förfärat.
Foto: AP
Vargen har i alla tider skrämt och förfärat.
KOLUMNISTER

Ingen vet exakt hur många vargar det finns i Sverige, men det rör sig troligen om några hundratal, som jagas med jämna mellanrum, både lagligt och olagligt.

Ska vargen utrotas – som varghatarna förespråkar?

Eller ska Sverige ha några tusen vargar – som vargkramarna vill?

Visst är det eländigt att vargen river får och dödar jakthundar. Men å andra sidan borde arten få finnas kvar och hållas livskraftig, som den gjort lika länge som människor har funnits i Norden. Vi kanske får dela lite mer på kostnaderna, för både viltstängsel och inplantering av friska gener och vad det nu kan vara, så som vi gör för att behålla en rad andra djur­arter.

Möjligen skulle fler vargar kombinerat med ett hårdare jakttryck göra dem skyggare och mindre benägna att gå på tamdjur.

Hur som helst har det gått troll i debatten.

I samband med en rättegång i fjol, där fem män misstänktes för tjuvjakt i Härjedalen, gick den gamle skidstjärnan Thomas Wassberg ut och sa att han ville ville utrota vargen. Wassberg har bekanta vars djur dödats av vargar.

– Varg är ett problem på landsbygden. Det är bara en tidsfråga innan de kommer och tar ett barn söderut, sa han till Expressen.

Hans OS-guldkollega Björn Ferry kontrade:

– Själv tycker jag att det ska finnas en balans. Alla rovdjur ska finnas. Och som skogsägare tycker jag att det är rätt bra med varg. De äter upp både rådjur och harar och älgkalvar som annars äter upp mina tallplantor.

Ferry fortsatte:

– Gamla gubbar och tanter brukar ju man ha överseende med. Han (Wassberg) är inte riktigt där än att man kan misstänka att han är senil, men man kommer undan med mer ju äldre man blir.

Diskussionen är uppenbarligen oproportionerligt uppskruvad, inte minst på nätet. Medvetna missförstånd, galna generaliseringar och rena dödshot hör till vardagen för dem som engagerar sig, på båda sidor. Vilket leder till en idé, en misstanke som ingen vargdebattör kommer att gilla.

Även om individer ibland kan drabbas hårt så är ju vargfrågan en skitsak i jämförelse med många andra eländen i Sverige och i världen.

Är det i själva verket gamla sägner som spökar? Fabeln om Fenris­ulven? Den aggressiva träsk­vargen som var son till Loke och Angerboda i den nordiska mytologin, som sprängde alla kedjor tills han slutligen fängslades med ”ett rep av bergens rötter, kattens buller, björnens senor, fiskarnas andedräkt, kvinnors skägg och fåglars spott”.

Sagornas kraft, således, i kombination med våra reptilhjärnors aningar om att den vilda vargen faktiskt skulle kunna attackera och döda människor.

Ulven lever, helt enkelt, i högönsklig välmåga i våra huvudens innersta skrymslen.

FAKTA

”Bäverjakt”

Polisen hittade misstänkta sms, skoterspår, laddade pistolmagasin, utlagda köttbitar och hundgodis, men de fem männen i Härjedalen nekade till grovt jaktbrott. De skulle bara jaga bäver, sa de. Domstolen skrev att det lät som bortförklaringar, men friade med hänvisning till de höga beviskraven.

”Försvann”

Den så kallade Junselevargen var en envis tik från Finland, som till mycket stora kostnader, i fyra vändor mellan 2011 och 2013, flyttades hundratals mil söderut, men varje gång knallade norrut igen, tills hon försvann i trakten av Junsele, troligen skjuten illegalt.