Pär Nuder räddar mitt presidentval

KOLUMNISTER

Du har tröttnat på stora ord och gåshud.

Ett presidentval som först framstod som en omständlig anställningsintervju har alltmer övergått i en fåfäng skönhetstävling, en talangjakt med Bert Karlsson i juryn:

Titta på mig, jag kan inte ens höja min arm över huvudet eftersom jag fick så mycket smörj i vietnamesiska fångläger!

Äh, vadå, min kenyanska pappa stack när jag var barn och min morsa jobbade dubbelt!

Vadå, det är väl ingenting, jag har fyratusen hockeybilder i källaren!

Nähä! Joho!

Du längtar efter något annat.

Trött på teveinslag från bowlinghallar där ett gäng gubbar bär t-tröjor med trycket ”Bowlers for Obama”, trött på godblessblablabla, trött på tvångsförlovningar av kåta sjuttonåringar från Alaska.

Du har blivit sittande i kalsongerna framför CNN:s nattliga sändningar med ett ihåll­ande sug efter folköl och vadslagning och du kan inte längre analysera något som går djupare än huruvida Sarah Palin är en milf eller inte.

Du har resignerat som människa.

Och inuti denna tomhet,

någonstans i hjärnsockervadd­en, växer en annan längtan fram, ett begär efter?…

En tjänstemannatyp i samma färg som tapeterna. Någon som partifrisörernas make­overförsök inte har bitit på.

En som har tagit den långa vägen genom departement och utskott, som har sett sina partikamrater hugga i rätt ryggar och slicka i rätt ändalykter, som mitt i allt detta ändå har försökt bevara sin nedtonade vision, sin exakta tro på trista siffror.

En sån där som partikamraterna hävdar är jättekul egentligen – en riktig party­björn, ja, spelade han inte rentav lite luftsaxofon på valvakan nittiofyra.

En Pär Nuder.

Ungefär som när du sitter på planet hem från USA med en cheddarimpregnerad magsäck i uppror: ge mig en rejäl bit bark med groddar på, tack.

Du slår på datorn och upptäcker till din stora förvåning att just Nuder bloggar om USA-valet. Du läser den första meningen: ”Det blev som jag fruktade – de amerikanska sysselsättningssiffrorna från augusti var sämre än väntat.”

Du andas ut.

Inte ett andetag om slipsfärger och kåta sjuttonåringar, inga stora ord, inga utropstecken.

Bara Pär Nuder.

Du tittar på bilden igen. Han ser verkligen ut att kunna allt om reavinstskatten. Antagligen kan han även sila sin citrusloka genom gluggen mellan framtänderna. Så kan räddaren i nöden också se ut.

Det trodde du aldrig.