Att vara gay har blivit reducerat till en hobby

KOLUMNISTER

Det är synd om bögarna. Människor som alltså förväntas läsa tidningen QX.

I förra numret finns en stor intervju med rockbandet Kent. Men eftersom QX är en gaytidning måste ju intervjun handla om… bögar.

Eller eventuellt flator.

Här uppstår problemet. Kents bögfaktor visar sig vara högst begränsad. I kallsvettig panik försöker reportern ideligen knyta de stackars rockstjärnorna till tidningens specialområde.

Det är som den där scenen i “Notting Hill” när Hugh Grant av misstag hamnar på en pressträff om Julia Roberts senaste film och låtsas vara reporter – utsänd av tidskriften Horse & Hound.

– Funderade ni någonsin på att ha med fler hästar i filmen? frågar Grant.

– Det var svårt, svarar Roberts. Filmen utspelar sig ju i rymden.

Kent är ungefär lika hopplösa. Heterosexuella som vattenpass.

Men reportern fortsätter enträget. Det ska föras till protokollet om hennes insats. Hon ger sig inte.

Aldrig tänt på killar?

Jaså, inte. Men ni har kanske någon kompis som är bög? Någon kusin? Något husdjur som verkat lite…?

Frustrationen går igen när man intervjuar artisten Emilia (inte så lesbisk) och modeoraklet Sofi Fahrman (ännu mindre

lesbisk).

Men bäst i klassen är en jag-är-så-kåt-att-jag-sprängs-intervju med simmaren Stefan Nystrand. Den förtjänar ett extra omnämnande för sin flåsiga frenesi.

Rentav ett litet mästerverk i genren.

Stefan Nystrand tillfrågas bland annat om när han senast höll en kuk i handen som inte var hans egen. Det har han dock aldrig gjort.

Typiskt.

Länge misstänker jag faktiskt att ansvaret för tidningen har lagts i de förhårdnade händerna hos en strängt heterosexuell skogshuggare i den övre medelåldern.

Denne har sedan suttit på en stubbe och fantiserat om vad gaysen kan tänkas vilja läsa om.

Eh… bögerier?

Eller så har tidningen gått så långt i sin strävan efter att göra gayvärlden till norm att man på köpet reducerat den till en hobby. Att bli kär i en människa av samma kön framstår i Sveriges ledande gaytidning nämligen som ett specialintresse. Fullt jämförbart med korsvirkning eller agility.

Med den skillnaden att magasin om korsvirkning sällan frågar ointresserade rockband om när de senast tråcklade ihop en riktigt fin halsduk.

Men för er som prompt måste veta: ja, medlemmarna i Kent har en kompis som är homosexuell.

Han heter Tomas.