Fredagsmys när barn hånas i tv

KOLUMNISTER

Det går snabbt. För några år sedan drev tidningarna kampanjer mot teveprogrammet ”Idol”.

Nästan som en moralisk reflexrörelse: det ansågs inte rimligt att håna sextonåringar som vill bli popartister.

Sedan hände något. Nu har båda kvällstidningarna ”Idol”-krönikörer som bevakar varje tonträff. Debatten finns inte längre.

Och då, när hållningslösheten verkar ha upphöjts till norm, kliver Håkan Hellström upp i ringen, tack och lov.

I senaste numret av Filter delar han ut ett par ordentliga rallarsvingar mot ”Idol” innan han till sist säger att hela juryn helt enkelt borde ha stryk, riktigt mycket stryk.

Det känns befriande: en människa som faktiskt vågar tala om moral.

Och återigen, en påminnelse om vikten av att sparka in även de öppnaste av dörrar emellanåt.

För de senaste årens tystnad kring ”Idol” beror inte på att teveprogrammet har mildrat sitt tilltal.

Tvärtom är det människors moraliska reflexrörelser som har domnat: när sextonåringar hånas i teve kallas det numera fredagsmys.

Ungefär som skolgårdens lek “tusen nålar”: smärtan outhärdlig när armen först vreds om, sedan blev rodnaden stum och vit och smärtan övergick i något annat, en domning.

Men ”Idols” auditionturné bygger fortfarande på att jurymedlemmen Andreas Carlsson, mångmiljonär och kändis, reser landet runt och – hittills bara bildligt – kissar barn i ansiktet.

En vuxen människa vars yrke är att försöka överträffa sig själv i spydiga kommentarer gällande barns sångförmåga.

Och de allra mest talanglösa sextonåringarna ställs sedan upp framför kameran och straffas för sin vilja att bli popstjärnor.

Förstås helt i linje med den genre som nu börjar växa fram: straffandet av människor som “kan ha det”.

Ett slags jantelags-teve.

TV3:s kommande program “Veckans kanin” är en logisk förlängning av konceptet: tittarna får rösta fram en person som har gjort bort sig under veckan. Personen ska sedan förlöjligas genom att en människa utklädd i kanindräkt förföljer honom i vardagen – teve ger personen vad han förtjänar. En medial stupstock, kan man säga.

Eller som det hette förr i tiden: mobbning.

Men ingen bryr sig längre, debatten är avslutad. Andreas Carlsson kissar barn i ansiktet.

Fredagsmys.